Finlands första åtagande för materialeffektivitet gjordes inom livsmedelsbranschen

Pressmeddelande 8.2.2019 kl. 8.50
Kaupassa
© Miljöförvaltningens bildbank, Saara Sivonen

Genom det åtagande som livsmedelsindustrin, handeln och förpackningsbranschen samt tre ministerier gjort syftar till att minska miljökonsekvenserna av framställningen, distributionen och konsumtionen av livsmedel åren 2019–2021.

Arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet samt Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Finska Förpackningsföreningen rf offentliggjorde den 8 februari 2019 ett åtagande vars centrala innehåll består av de konkreta materialeffektivitetsåtgärder som de företag som ansluter sig till åtagandet ämnar vidta.

Målet är mer hållbar framställning, distribution och konsumtion av livsmedel

De företag som ansluter sig till livsmedelsbranschens åtagande för materialeffektivitet kommer att vidta åtgärder som exempelvis minskar livsmedelsförlusterna och matsvinnet, utvecklar mer miljövänliga förpackningar, ökar återvinningen av livsmedelsavfallet och av material samt effektiviserar logistiken i fråga om varutransporterna.

Målet är att de företag som ansluter sig till åtagandet under det första året representerar 85 % av omsättningen för medlemsföretagen i Finlands Dagligvaruhandel rf och 20 % av omsättningen för medlemsföretagen i Livsmedelsindustriförbundet rf. Ett ytterligare mål är att 20 medlemsföretag i Finska Förpackningsföreningen rf ansluter sig till avtalet.

"De frivilliga åtagandena för materialeffektivitet utgör ett led i det nationella programmet för materialeffektivitet och de bidrar till Finlands omvandling till ett samhälle med cirkulär ekonomi. Åtagandena främjar dialogen mellan näringslivet och förvaltningen. Målet är att man tillsammans kommer minst att uppnå, men helst att överskrida, de uppställda målen utan någon tvingande lagstiftning, och att åtagandena för materialeffektivitet kommer att utsträcka sig även till andra sektorer i Finland utöver livsmedelsbranschen", konstaterar näringsminister Mika Lintilä.

"Genom förbättrad materialeffektivitet sparas naturresurser och minskas miljökonsekvenserna inom livsmedelsbranschen. De företag som ansluter sig till åtagandet kan välja de metoder som är mest ändamålsenliga och effektiva ur deras synvinkel. Förbättrad materialeffektivitet medför också betydande ekonomiska besparingar för dem. Företagen vidtar samtidigt konkreta åtgärder för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling", säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

"Jag är glad över att det är just livsmedelsbranschen i Finland som vill visa vägen till ansvarstagande agerande också i fråga om materialeffektivitet. I den finländska livsmedelskedjan uppstår matsvinn i alla skeden, från primärproduktion till konsument, sammanlagt 450 miljoner kilogram per år, och Finland har för sin del förbundit sig att halvera svinnet fram till 2030. Åtagandet är ett bevis på ett målmedvetet samarbete genom vilket målet faktiskt kan nås", betonade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

"Planeringen inför förbättrad materialeffektivitet började redan för flera år sedan som ett samarbete mellan livsmedelsindustrin och handeln. Det är fint att planen nu kan förverkligas i form av ett åtagande. Vi vill vara föregångare och främja materialeffektiviteten på samma sätt som energieffektiviteten, dvs. genom frivilliga åtgärder i samarbete med beslutsfattare", säger Livsmedelsindustriförbundets verkställande direktör Pia Pohja.

"När samspelet inom livsmedelsbranschen är effektivt, får konsumenten sina livsmedel medan de är färska, svinnet minskar, materialåtervinningen fungerar och det uppstår utsläpp i så liten utsträckning som möjligt. Handeln förbinder sig vid konkreta åtgärder som minskar klimatpåverkan från branschen och stöder den hållbara användningen av naturresurser", konstaterar Kari Luoto, verkställande direktör för Finlands Dagligvaruhandel rf.

"En bra förpackning skyddar produkten och minskar matsvinnet. Största delen av miljökonsekvenserna från livsmedelsproduktionen uppstår inom primärproduktionen. Om maten blir skämd innan den äts upp, går de positiva miljökonsekvenser som redan uppstått förlorade. Exempelvis har en skinkskiva som slängs bort större miljökonsekvenser än tillverkningen av dess förpackning. Det är viktigt att användningen av förpackningsmaterial optimeras så att produkten skyddas tillräckligt men utan att för mycket material används", konstaterar verkställande direktör Mikael Svennas, medlem i styrelsen för Finska Förpackningsföreningen rf.

Genom materialeffektivitetsåtagandet ansluter sig livsmedelsbranschen till det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling (www.sitoumus2020.fi). Genom det åtagandet stöds uppnåendet av målen för hållbar utveckling (SDG) genom att man bygger hållbar infrastruktur och främjar hållbar industri och innovationer (mål 9), genom att man säkerställer hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och genom att man vidtar brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser (mål 13).

Målet är att de materialeffektivitetsåtgärder som företagen vidtar inom ramen för åtagandena bevisligen har en bevisligt positiv effekt i fråga om såväl företagens lönsamhet och den hållbara användningen av naturresurserna som miljön.

Mer information på nätet:

Ytterligare upplysningar:

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 202

Mika Honkanen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 904

Petri Koskela, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 382