Östersjöstaterna och EU vill öka takten i att skydda Östersjön

Pressmeddelande 7.3.2018 kl. 9.51

De ministrar i Östersjöstaterna som svarar för skyddet av Östersjön och Europeiska kommissionen beslutade i dag om en uppdatering av aktionsplanen för Östersjön 2021 - 2030. ”Vi håller fast vid målet att nå en god miljöstatus i Östersjön trots att det återstår mycket arbete att göra. Östersjöstaterna har ännu tre år på sig att arbeta för aktionsplanen och skapa goda förutsättningar för det fortsatta arbetet”, sade bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som leder Finlands delegation på HELCOM:s (kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö) möte i Bryssel.

På mötet gav ministrarna och EU-kommissionen en deklaration och beslutade om uppdatering av aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, 2007) före år 2021. Ministrarnas deklaration tog fasta på en rapport över statusen i Östersjön och en bedömning av aktionsplanens framsteg under de senaste 10 åren.

Helcom Ministerial Meeting 2018 logo.png
 

Finland blir HELCOM:s ordförande i juli

Den viktigaste frågan under Finlands ordförandeskap 2018 - 2020 gäller uppdatering av aktionsplanen. I den nya planen tas in åtgärder som hjälper att nå målet om en god status i Östersjön före år 2030. Mötet beslutade att åtgärder behövs åtminstone för att minska övergödning, marint avfall, undervattensbuller, bottenstörning och skadliga ämnen samt för att skydda den biologiska mångfalden. I aktionsplanen kommer också att ingå näringsåtervinning och effekterna av klimatförändringen.

På Finlands initiativ beslutade ministrarna att HELCOM tar fram en för Östersjöområdet gemensam strategi för näringsåtervinning. Enligt Finland är det också viktigt att utreda Östersjöns internbelastning av näringsämnen och vad det betyder med tanke på övergödningen samt åtgärder som hjälper att hantera belastningen. Internbelastningen är resultat av en långvarig överbelastning. Syrefria sediment i dåligt skick kan inte binda näringsämnen som sedan frigörs till vattnet. HELCOM understryker vikten av åtgärdernas riskbedömning.

Klimatförändringen bidrar till och eventuellt också förvärrar övergödningen. HELCOM:s arbete för att minska klimatförändringens effekter ska stärkas. Deltagarna ville också koppla HELCOM:s arbete till ett bredare hållbart utvecklingsarbete, FN:s Agenda 2030.

God status inte uppnådd

Enligt rapporten över Östersjöns miljöstatus 2011 - 2015 har näringsbelastningen i Östersjön minskat, likaså utsläpp av skadliga och farliga ämnen och vissa säl-, fisk- och fågelpopulationer har god status. Att uppnå målet om en god status kräver dock mycket mer arbete för statusen i Östersjön till stor del har försämrats och övergödningen rentav ökat.

Man har arbetat långsiktigt för att minska näringsbelastningen och övergödningen. I aktionsplanen för Östersjön fastställde HELCOM, som den första internationella aktören, en gräns för näringsbelastningen i ett helt havsområde och ställde upp mål för alla stater om minskning av näringsbelastningen. Man har lyckats bättre med att uppnå målen om minskning av kväve än minskning av fosfor. Sämst har man uppnått de mål som gäller Östersjöns centralbassäng.

I aktionsplanen för Östersjön finns 177 åtgärder för att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. En del av åtgärderna har ännu inte hunnit påverka den marina miljön. Till exempel minskningen av näringsbelastningen ses först senare - i vissa fall till och med flera årtionden senare.

Enligt översynen av aktionsplanen för Östersjön har staterna genomfört 68 procent av de gemensamma åtgärderna. Av de nationella åtgärderna har bara 23 procent genomförts av alla länder, 60 procent av åtgärderna bara av vissa länder. Finland har genomfört sina åtgärder via vatten- och havsvården. Under åren 2015 - 2018 stödjer regeringen vatten- och havsskyddet med ca 40 miljoner euro.

Ytterligare information:

Maria Laamanen, miljöråd, tfn +358 295 250 359, fornamn.efternamn@ym.fi