Samarbete med Ryssland

Miljöministeriets viktigaste mål för samarbetet med Ryssland är att minska och förebygga utsläpp som har negativ inverkan på Finlands och Östersjöns tillstånd och att därmed förbättra den marina statusen samt att minska de miljörisker som hotar Östersjön.

Finlands och Rysslands naturvårdssamarbete inriktas på att inrätta nya skyddsområden och skydda hotade arter. I samarbetet kring det fennoskandiska gröna bältet deltar även Norge.

Regionalt ekonomiskt samarbete

EU:s sanktionsbeslut och finansinstitutens beslut till följd av situationen i Krim och Ukraina har på ett betydande sätt påverkat den internationella miljöfinansieringen. De investeringsprojekt som syftat till att minska utsläppen i Ryssland utvecklades tidigare i huvudsak multilateralt. Inom det multilaterala samarbetet har man gett stöd till investeringsprojekt och framför allt beredningen av dem tillsammans med Ryssland, internationella finansinstitut, EU och olika biståndsgivande länder.

I projekten deltog internationella finansiella institut – Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) – samt stödfonden för Nordliga dimensionens miljöparterskap och projektberedningsfonden i anslutning till aktionsplanen för Östersjön. Finansinstituten, bl.a. EBRD, har beslutat att inte bereda nya projekt i Ryssland. Som en följd av detta är inte heller stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap operativ i Ryssland när det gäller nya projekt. Miljösamarbetet i regionråden och inom HELCOM har trots krisen fortgått någorlunda normalt.

Finland har sedan 1991 stött miljöprojekt i Ryssland med cirka 80 miljoner euro. Stödet har även förutsatt en betydande egen insats av Ryssland. Med hjälp av projekten har man kunnat överföra modern miljöteknik och miljökunnande till Ryssland. Närområdessamarbetet i dess tidigare form har avslutats. De viktigaste finansieringskällorna för projekt som överskrider områdesgränser är programmen för samarbete som sträcker sig över gränserna mellan EU och Ryssland (European Neighbourhood Instrument, cross border cooperation, ENI CBC) och EU:s Interreg-program för Östersjöområdet (Interreg Baltic Sea Region Programme) för 2014–2020.

Deponin för farligt avfall i Krasnyj Bor

Det tekniska samarbetet mellan Finland och Ryssland på miljöområdet har fortsatt i alla politiska lägen. År 2016 förmedlades åter nyheter om deponin för farligt avfall i Krasnyj Bor i Leningrad oblast, i och med att kanten kring avfallsbassängen vid den stängda deponin brast och förorenat vatten forsade ut i naturen. Krasnyj Bor ligger i Leningrad oblast, närmare bestämt 30 km sydost från S:t Petersburg. Eventuella utsläpp från området förorenar också Nevan och Finska viken. Deponin för problemavfall har sedan 1992 funnits på den hot spot-lista som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) upprätthåller (dvs. en lista över de största hoten mot Östersjöns tillstånd).  

Finland har sedan 1990-talet erbjudit sitt tekniska kunnande för en sanering av deponin. Prover från deponin måste tas av en oberoende aktör för att miljörisken ska kunna bedömas och en investeringsplan upprättas. Prover kan föras för analys till Finland med iakttagande av förfarandena i Baselkonventionen. Olika myndigheter i Ryssland har strävat efter att med snabb tidtabell avgöra frågor som gäller provtagningen och transporten av prover. Deponin har inte tagit emot avfall sedan 2014.

Mer information:

Ismo Tiainen, direktör för förvaltning och internationella ärenden, tfn 0295 250 294, fornamn.efternamn@ym.fi

Kristiina Isokallio, råd för internationella ärenden, tfn 050 581 9618, fornamn.efternamn@ym.fi

Saija Vuola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 029, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 2.4.2013 kl. 13.37, uppdaterad 29.8.2017 kl. 13.14