Grön tillväxt

Vihrea talous.jpg

Grön tillväxt är inriktad på sådan ekonomisk aktivitet som i samband med att den etableras och stärks även

  • minskar miljöbelastningen
  • nyttjar naturresurser och energi på ett effektivt och sparsamt sätt
  • ersätter ändliga naturresurser med hållbart nyttjande av förnybara resurser
  • upprätthåller och rentav ökar naturkapitalet och de miljövinster som naturen ger
  • främjar en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.

Miljöministeriet arbetar för att den ekonomiska och samhälleliga strukturomvandlingen ska gå i en hållbar riktning. Målet är

  • ett kolsnålt och energieffektivt Finland
  • resurssmarta lösningar, hållbart nyttjande av naturresurserna, en fungerande cirkulär ekonomi
  • god miljöstatus
  • biologisk mångfald, fungerande ekosystemtjänster och
  • konkurrenskraftiga stadsregioner och boendeförhållanden som stöder välfärden.

Metoder: lagberedning, utvecklingsverksamhet och pilotprojekt

Främjandet av grön tillväxt är en naturlig del av miljöministeriets verksamhet. Viktiga redskap i arbetet är forskning och utveckling, pilotprojekt, utvärderings- och planeringsverktyg samt lagberedning. Miljöministeriet vill också med tillståndsförfaranden och tillsyn säkerställa att företagens verksamhet har så små miljökonsekvenser som möjligt.

Vid miljöministeriet utarbetas ett program för grön tillväxt, och centrala teman är bl.a.

  • främjande av en hållbar bioekonomi,
  • lösningar som bidrar till en cirkulär ekonomi och materialeffektivitet (inkl. byggande),
  • en färdplan för miljöstyrd beskattning och hantering av stöd som är skadliga för miljön samt
  • en effektivare helhet av miljötillstånds- och bedömningsförfaranden.

Grön tillväxt främjas genom samarbete

Miljöministeriet har en central roll i arbetet för grön tillväxt tillsammans med myndigheter, kommuner, forskningsinstitut och privata aktörer. Arbetet för grön tillväxt stöds av flera nationella strategier och program, varav de viktigaste är följande:

Energi- och klimatstrategin Energia

Finlands långsiktiga mål är ett kolneutralt samhälle. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 80 procent före 2050 genom att bl.a. öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energiformer.

Energi- och klimatfärdplan

I arbetet med färdplanen kartläggs de bästa alternativen för att nå utsläppsminskningsmålet 2050 genom att man studerar vilka utmaningar, möjligheter och ekonomiska konsekvenser som är förknippade med de olika alternativen. Dessutom behandlas faktorer vars inverkan sträcker sig ända till 2030, t.ex. EU:s energipolitiska mål.

Den bioekonomiska strategin

Målet med den bioekonomiska strategin är att skapa ny ekonomisk tillväxt och sysselsättningBiokaasulaitos med bioekonomiska produkter och tjänster och samtidigt säkra att naturens ekosystem har förutsättningar att fungera. En hållbar bioekonomi vidkänner naturens roll som källa till välfärd, hälsa och näringsverksamhet. Det fästs också vikt vid naturens immateriella värden och utnyttjandet av dem. Stadsregionerna är med sina stora investeringar viktiga utvecklingsmiljöer med tanke på bioekonomin. De bioekonomiska lösningarna stöder skapandet av en god livsmiljö. Statsrådet har inlett ett forskningsprojekt där behoven att utveckla lagstiftningen, förvaltningsförfarandena och samarbetet utreds i syfte att snabbare nå en hållbar bioekonomi.

Materialeffektivitetsprogrammet

Med materialeffektivitetsprogrammet eftersträvas ekonomisk tillväxt parallellt med ett smart nyttjande av naturresurserna, samtidigt som de skadliga konsekvenserna för miljön minimeras. Arbetsmetoderna går bl.a. ut på att stärka de industriella symbioserna, utveckla en regional verksamhetsmodell, genomföra materialkartläggningar, utveckla avtalsförfarandet, förtydliga tillståndsförfarandena och påverka EU:s resurseffektivitetspolitik. I verkställandet av programmet strävar man också efter att stärka det nationella samarbetet.

Strategin om biologisk mångfald

I strategins fem målsättningar betonas bl.a. beslutsfattande som grundar sig på gedigen forskning och Finlands ansvar för naturen i globalt perspektiv, detta inom ramen för det internationella samfundet. Det fästs särskild vikt vid ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Förnybara naturresurser bör nyttjas på ett sätt som garanterar att de verkligen förnyas och inte minskar. Ändliga naturresurser ska å sin sida nyttjas på ett ekosmart sätt.

En starkare metropolpolitik Raiteet

Syftet med metropolpolitiken är att stärka Helsingforsregionens internationella konkurrenskraft och en balanserad utveckling i regionen. Under regeringsperioden 2011–2015 är prioriteringarna inom metropolpolitiken följande: utveckling av förvaltningsstrukturerna, markanvändning, boende och trafik, främjande av den internationella konkurrenskraften, invandringsfrågor och social enhetlighet. I genomförandet av metropolpolitiken beaktas dessutom de åtgärder och utbildningsmöjligheter som stöder arbetskraftsbehoven.

Internationella panelen för hållbart nyttjande av naturresurser

Inom ramen för FN:s miljöprogram UNEP verkar en internationell forskningspanel, International Resource Panel (IRP), som är specialiserad på naturresurser och miljöfrågor. Panelen tar fram forskningsdata om teman som är viktiga med tanke på det globala nyttjandet av naturresurser, t.ex. metaller, biomassa, vatten, internationella materialflöden och internationell handel, klimat- och miljöteknik, frikoppling av miljöpåverkan från ekonomisk tillväxt samt hållbara städer och hållbara näringskedjor. Nya teman är cirkulär ekonomi, innovationer och återtillverkning samt global styrning och fattigdom. Finland har stött IRP:s verksamhet från första början, dvs. från 2007. Generaldirektör Lea Kauppi från Finlands miljöcentral är Finlands representant i panelen.

Pilot- och utvecklingsprojekt

Till de pilot- och utvecklingsprojekt som är centrala med tanke på en grön tillväxt hör bl.a. projektet för kolneutrala kommuner (HINKU), programmet för återvinning av näringsämnen, företagspartnerskapet för bevarande av den biologiska mångfalden samt projektet Ekokoti som skapar förutsättningar för en ekosmart vardag.

Projektet för kolneutrala kommuner (HINKU)

De 19 kommuner som deltar i projektet har som mål att minska sina koldioxidutsläpp med 80 procent före 2030, detta jämfört med utsläppsnivån 2007.

Delmål som uppnåtts:

  • Hundratals åtgärder har genomförts i syfte att minska klimatutsläppen
  • På sex år har utsläppen minskat med i genomsnitt 19 %
  • Betydande ekonomiska inbesparingar

www.hinku-foorumi.fi

Programmet för återvinning av näringsämnen Lehmä

Målet med programmet är god miljöstatus i Skärgårdshavet och återvinning av näringsämnen. Cirka 30 projekt.

  • Slam- och biobaserade gödselfabrikat utvecklas
  • Insamling av näringsämnen i vattendrag
  • Effektivisering av avloppsreningsverkens verksamhet
  • Ny teknik utvecklas för återvinning av näringsämnen

www.ym.fi/naringsatervinning

Företagsansvarsnätverket FIBS FIBS

Information till företag:

  • Företagsverksamhetens inverkan på den biologiska mångfalden
  • Riskerna med att den biologiska mångfalden utarmas
  • Naturkapitalet ger möjligheter
  • Verktyg som hjälper till att trygga den biologiska mångfalden

Gemensamt lärande:

  • Öppna evenemang, seminarier och workshoppar
  • Riktat utbildningsprogram (Master Class) för nio företag

www.fibsry.fi/fi/

Projektet Ekokoti för en ekosmart vardag Säätynappula

  • Stöd till affärsidéer om resurssmarta konsumentval
  • Klimatförändringen stävjas i alla skeden inom livsmedelssektorn, från primärproduktionen via transporten och detaljhandeln till konsumenten.
  • Det tas fram en modell för ekosmarta hushåll samt en klimatdietkalkylator.
  • Branschfolkets kunskaper om energiprestanda förbättras när det gäller boendeservice, ombyggnad och VVS-tjänster.
  • Konceptet med klimatluncher lanseras och metoder för minskat matsvinn utvecklas.

http://www.syke.fi

 

Publicerad 24.10.2014 kl. 15.58, uppdaterad 3.7.2017 kl. 9.30