Luftvård och skydd av ozonskiktet

Aktuellt RSS

Samförstånd i Dubai om färdplan gällande global minskning av användningen av HFC-föreningar

6.11.2015
Denna vecka har världens länder tagit ett viktigt framsteg mot ett globalt avtal om reglering av HFC-föreningar (fluorkolväten). Det 27:e partsmötet om Montrealprotokollet i Dubai fattade beslut om en färdplan mot ett avtal genom vilket regleringen av produktionen och användningen av HFC-föreningar skulle underställas protokollet. Avsikten är att en ändring av Montrealprotokollet ska göras nästa år.
Allt aktuellt

Hälsosam luft, en atmosfär som är fri från föroreningar och ett ozonskikt som skyddar mot UV-strålning är väsentligt för en hälsosam, trivsam och hållbar livsmiljö. Miljöministeriet har som uppgift att genom det politiska beslutsfattandet och styrningen av förvaltningsområdet skydda ozonskiktet och luftkvaliteten i Finland

YHA Kuvapankki Miljöförvaltningens bildbank

 

Luftföroreningar förorsakar många olägenheter

Luftföroreningar utgör en fara för hälsan. Syftet med luftvårdspolitiken är att minska de skadliga utsläppen och på så sätt minimera halterna av marknära skadliga gaser, såsom svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak. Till de utsläpp som är skadligast för hälsan hör dock små partiklar som tränger ända in i lungblåsorna, visar de senaste forskningsrönen. Partikelutsläppen kommer från bl.a. trafiken, industrin och energiproduktionen samt från småskalig vedeldning. Luftföroreningarna utgör också en miljörisk, för de kan leda till försurning i såväl vattendrag som mark, övergöda vattendrag och ge upphov till skadlig marknära ozon.

Med luftvårdspolitiken vill man hitta åtgärder för att minska luftföroreningarna. Det viktigaste politiska programmet i detta arbete är det nationella luftvårdsprogrammet.

En betydande del av luftföroreningarna kommer dock till Finland från utlandet. Därför krävs det intensivt internationellt samarbete för att luftvårdsmålen ska kunna nås.

Uttunningen av ozonskiktet måste stoppas

Det politiska beslutsfattandet när det gäller skyddet av atmosfären koncentreras kring ozonskiktet som är mycket viktigt för livet på jordklotet. Ozonskiktet filtrerar effektivt UV-strålningen från solen. Överdriven exponering för UV-strålning orsakar hudcancer och ögonsjukdomar samt skadar ekosystemet.
Till följd av människans aktivitet tunnas det livsviktiga ozonskiktet ut av ämnen som släpps ut i luften, framför allt CFC-föreningar dvs. klorfluorkolväten (som kallas freoner) och metylbromid. Dessa har använts bland annat som tryckgaser och köldmedium, i skumplast, som släckningsämne, lösningsmedel och vid bekämpning av skadedjur.

I Finland har man genom EU-reglering och nationella bestämmelser fastställt begränsningar för användning, import och export av ämnen som bryter ned ozonskiktet. Finland har också förbundit sig till flera internationella avtal, genom vilka man eftersträvar att minska eller förebygga de skadliga effekterna av dessa ämnen. Genom snabba åtgärder har man lyckats helt förbjuda eller avsevärt begränsa användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet. Man har alltså lyckats stoppa uttunningen av ozonskiktet, även om dess återhämtning kommer att ta flera årtionden.

Utmaningar för ozonskiktet i framtiden

De fruktbara åtgärderna för att skydda ozonskiktet har ändå inte gjort luftvården överflödig. Uppvärmningen av klimatet och miljöverkningarna av de ämnen som utvecklats för att ersätta de ozonnedbrytande föreningarna utgör utmaningar inför framtiden.

De största hoten mot ozonskiktet globalt sett är:

1. Den tilltagande växthuseffekten, vilket kan leda till att temperaturen i stratosfären sjunker och påskyndar nedbrytningen av ozon.
2. Användningen av F-gaser som utvecklats för att ersätta freonerna och de ökade utsläppen från dem. F-gaserna är kraftiga växthusgaser som i framtiden helt ska ersättas med miljövänliga alternativ.
3. Utsläppen av freoner som finns lagrade i apparater och produkter
4. Ökningen av dikväveoxidutsläpp

Publicerad 9.10.2015 kl. 11.10, uppdaterad 9.10.2015 kl. 11.02