Europeiska unionens klimatpolitik

EU:s klimatpolitik styrs fram till år 2020 internationellt av Kyotoprotokollet till FN:s klimatkonvention och inom EU av EU:s klimat- och energipaket för 2020.

Kyotoprotokollet har förpliktat Europeiska unionen (EU-15) att under den första åtagandeperioden 2008–2012 minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent från utsläppsnivån år 1990.  EU:s mål är att under den andra åtagandeperioden 2013–2020 minska utsläppen med 20 procent jämfört med nivån 1990.

Fram till 2030 är målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent jämfört med nivån 1990. Utöver de konkreta riktlinjerna i klimat- och energipaketet 2021–2030 innefattar klimatpolitiken också visioner fram till år 2050 i Europeiska kommissionens färdplan för ett utsläppssnålt samhälle.

iStockphoto
iStockphoto

EU-lagstiftning som gäller klimat- och energipaketet för 2020

Lagstiftningen i EU:s klimat- och energipaket för 2020:

  • det reviderade utsläppshandelsdirektivet (ETS)
  • ansvarsfördelningsbeslutet (ESD)
  • direktivet om avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och
  • direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (RES)

Systemet med utsläppshandel har skapats för att man inom EU ska kunna minska utsläppen så marknadsbaserat och så kostnadseffektivt som möjligt. Utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG) innehåller regler för hur man beaktar risken för så kallat koldioxidläckage så att industrier som förbrukar mycket energi inte ska flytta sin produktion till andra länder. Från och med år 2013 har utsläppsrätterna huvudsakligen delats ut genom auktion. EU-ländernas gemensamma mål för 2020 när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser är att inom utsläppshandelssektorn minska utsläppen med 21 procent jämfört med nivån 2005.

Till systemet för handel med utsläppsrätter hör till exempel inte byggande, uppvärmning av byggnader, boende, jordbruk, trafik och avfallshantering eller F-gaser från industrin, trots att dessa sektorer producerar dryga hälften av växthusgasutsläppen inom EU. Utsläppen från de sektorer som står utanför utsläppshandeln regleras utifrån det så kallade ansvarsfördelningsbeslutet (406/2009/EG). Det gemensamma målet för EU-länderna är att minska utsläppen från sektorer utanför utsläppshandeln med tio procent fram till 2020 jämfört med nivån 2005. Finlands landsspecifika mål är 16 procent.

Med direktivet om avskiljning och lagring av koldioxid (2009/31/EG) säkerställs genom ett tillståndsförfarande att ny teknologi redan från början tillämpas på ett sätt som är tryggt med tanke på människors hälsa och miljön.

Enligt RES-direktivet (2009/28/EG) ska andelen energi som kommer från förnybara energikällor inom EU öka till 20 procent av den slutliga energianvändningen och till 10 procent av den slutliga energianvändningen inom transportsektorn fram till år 2020. Finlands landsspecifika mål har varit att öka andelen förnybar energi till 38 procent, och detta mål nåddes redan 2014, då andelen energi från förnybara källor steg till 38,7 procent.

Klimat- och energipaketet 2021–2030

EU har också genom beslut av Europeiska rådet förbundit sig att minska växthusgasutsläppen med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 (Europeiska rådet 24.10.2014). Målet för utsläppshandelssektorns del är en minskning på 43 procent och för den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln en minskning på 30 procent jämfört med 2005. Dessutom bör andelen förnybar energi på EU-nivå öka med 27 procent och energieffektiviteten höjas med ungefär 27 procent.

Sommaren 2015 gav kommissionen för utsläppshandelns del ett förslag om att revidera utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG). Sommaren 2016 gav kommissionen också ett förslag om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna för den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln. Medlemsstaternas åtaganden om utsläppsminskning varierar mellan 0 och 40 procent, och för Finlands del föreslogs en minskning av utsläpp på 39 procent.  Samtidigt som förslaget om ansvarsfördelning gav kommissionen också ett förslag om hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska anslutas till klimatramen 2030 samt ett meddelande om utsläppssnål trafik.

I november 2016 publicerade Europeiska kommissionen ett vinterpaket som innehåller ett förslag till direktiv om förnybar energi. Förslaget innehåller bindande hållbarhetskriterier på EU-nivå för biodrivmedel och flytande biobränslen i trafiken och i fortsättningen också för fast och gasformig biomassa som används för el- och värmeproduktion. I det energieffektivitetsdirektiv som ingår i vinterpaketet föreslås också att EU ska ha som gemensamt bindande mål att förbättra energieffektiviteten med 30 procent.

Energiunionen

Europeiska kommissionen publicerade sitt energiunionspaket i februari 2015. Energiunionen är ett energipolitiskt åtgärdsprogram vars syfte är att erbjuda EU-medborgare säker och hållbar energi till rimligt pris. Programmet är också en metod för att nå klimat- och energimålen för 2030. Specialåtgärder tillämpas inom följande fem nyckelområden: ökad energisäkerhet, en fördjupad inre energimarknad, förbättrad energieffektivitet, övergång till en koldioxidsnål ekonomi, samt stöd för forskning, innovationer och konkurrensförmåga.

I vinterpaketet som Europeiska kommissionen publicerade i november 2016 var ett av ämnena ett förslag på en förvaltningsmodell för energiunionen. Genom förvaltningsmodellen säkerställs att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar främjar energiunionens mål ovan. Genom förvaltningsmodellen vill man också minska den administrativa bördan.

EU:s klimatpolitik fram till 2050

Europeiska kommissionen publicerade 2011 en så kallad färdplan för ett utsläppssnålt samhälle 2050. Färdplanens mål är att staka ut en kostnadseffektiv väg mot ett utsläppssnålt, klimatvänligt och konkurrenskraftigt Europa.

Färdplanen presenterar Europeiska kommissionens synpunkter och konkreta mål för hur EU kan nå sitt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent fram till år 2050.

Ytterligare information

Miljöråd Magnus Cederlöf, tfn 0295 250 060, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 16.5.2013 kl. 11.10, uppdaterad 22.12.2016 kl. 8.33