Avfallslagstiftningen främjar förnuftig användning av naturresurser och förebygger avfallets olägenheter

Målet med avfallslagstiftningen är att

  • förebygga den fara och skada för hälsa och miljö som avfall och avfallshantering orsakar
  • minska mängden avfall och dess skadlighet
  • främja hållbar användning av naturresurser
  • trygga fungerande avfallshantering och förebygga nedskräpning.
Avfallslagstiftningen omfattar allt avfall, dock inte vissa typer av specialavfall, t.ex. kärnavfall. Vår avfallslagstiftning följer utvecklingen hos EU:s avfallslagstiftning, men i vissa avseenden är våra författningar strängare och mera omfattande än motsvarande EU-bestämmelser.

Avfallslagen och alla centrala förordningar om avfall har reviderats åren 2011-2016.

Allmänna författningar

När avfall upphör att vara avfall

I Europeiska kommissionens och rådets förordningar definieras sk. EoW-kriterier för järn-, stål- och aluminiumskrot, krossglas samt kopparskrot.  Nämnda material upphör att vara avfall om de  uppfyller kraven i förordningarna.

Behandling och återvinning av avfall

Författningar om olika typer av avfall, produkter och branscher

  • Statsrådets förordning om batterier och ackumulatorer 520/2014 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf) samt promemoria till ändring 104/2015 (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om utvinningsavfall 190/2013 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf) samt promemoria till ändring 102/2015 (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om skrotfordon och om begränsning av användningen av farliga ämnen i fordon 123/2015 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf) samt promemoria (på finska, pdf) till ändring 733/2016 (Finlex)
  • Statsrådets förordning om skrotningsunderstöd för fordon 582/2004 (Finlex)
  • Statsrådets förordning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter 519/2014 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf) samt promemoria till ändring 105/2015 (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet 766/2016 (Finlex)
  • Lag om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 387/2013 (Finlex)
  • Miljöministeriets förordning om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 419/2013 (Finlex) och promemoria till ändring 499/2014 (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om begränsning av användningen av PCB-utrustning och om behandling av PCB-avfall 958/2016 (Finlex) och promemoria (pdf, på finska)
  • Statsrådets beslut om amalgamhaltigt avloppsvatten och avfall 112/1997 (Finlex)
  • Statsrådets förordning om separat insamling och återvinning av kasserade däck  527/2013 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om separat insamling och materialåtervinning av returpapper 528/2013 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall 518/2014 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf)
  • Statsrådets förordning om ett retursystem för dryckesförpackningar 526/2013 (Finlex) och promemoria (på finska, pdf)
  • 2009/292/EG (EUR-Lex): Kommissionens beslut  om villkoren för ett undantag för lådor, backar och pallar av plast avseende de koncentrationer av tungmetaller som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv om förpackningar och förpackningsavfall
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (EUR-Lex) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (förordning om animaliska biprodukter)
  • Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (EUR-Lex) om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning  om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter

Avfallstransporter

På internationella transporter av avfall tillämpas EG:s s.k. avfallstransportförordning. Den är som sådan gällande lagstiftning som samtliga medlemsländer i EG och EEG ska iaktta. Förordningen innehåller detaljerade bestämmelser om övervakningen av export, import och transitering av avfall och om de tillstånd som krävs för detta.

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (EUR-Lex) om transport av avfall 

Avfallstransportförordningen har kompletterats med två separata EG-förordningar som gäller export av avfall som uppräknas i den s.k. gröna listan i bilaga II till avfallstransportförordningen till andra länder än OECD:s medlemsländer. Förordningarna innehåller bestämmelser för enskilda länder om vilka övervakningsförfaranden som ska tillämpas när vissa avfallsslag som nämns i den gröna listan transporteras till ett land utanför OECD för att återvinnas där.

Avfallstransportförordningens föreskrifter har kompletterats på nationell nivå i kapitel 12 i avfallslagen. Där föreskrivs de förutsättningar under vilka den behöriga myndigheten kan godkänna att avfall transporteras till eller från Finland eller via finskt territorium.

När fartyg ska transporteras för nedmontering avgör fartygets storlek och tidigare användning vilka bestämmelser som ska tillämpas. På fartyg som seglar under finsk flagg tillämpas i regel Europeiska unionens förordning om återvinning av fartyg, på engelska Ship Recycling Regulation (SRR). Förordningen om återvinning av fartyg tillämpas dock inte på krigsfartyg eller på andra statliga fartyg i icke-kommersiell tjänst, inte heller på fartyg med en bruttodräktighet på mindre än 500 eller på fartyg som bara trafikerar inhemska vatten. På andra fartyg som transporteras för nedmontering tillämpas avfallstransportförordningen. Förordningen om återvinning av fartyg kan ännu inte tillämpas fullt ut, så tills vidare tillämpas avfallstransportförordningen på fartyg som ska transporteras för nedmontering.

Förordningen om återvinning av fartyg innehåller bestämmelser om fartygets hela livscykel, vilket omspänner allt från byggnad till användning och nedmontering. Till de centrala skyldigheterna hör att föra en förteckning över farliga material på fartyget och att uppfylla de krav som gäller nedmonteringen. Nedmonteringen ska uppfylla såväl arbetarskydds-, hälsoskydds- som miljöskyddskrav.

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 (EUR-Lex) om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG
  • Kommissionens kompletterande beslut om genomförande, bl.a. en europeisk förteckning över fartygsåtervinningsanläggningar och blanketter som är kopplade till tillämpningen av förordningen om återvinning av fartyg
  • Ship recycling (European Commission)

Inhemska kompletterande bestämmelser finns i följande författningar:

  • Lag om ändring av avfallslagen (626/2017) (Finlex)
  • Lag om ändring av miljöskyddslagen (627/2017) (Finlex)
  • Lag om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten (628/2017) (Finlex)
  • Lag om ändring av lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (629/2017) (Finlex)
  • Lag om ändring av strafflagen (630/2017) (Finlex)

Behöriga myndigheter är Trafiksäkerhetsverket (Trafi) under den tid fartyget byggs och används, det behöriga regionförvaltningsverket och dess ansvarsområde för arbetarskydd när det gäller ansökan om miljötillstånd samt Finlands miljöcentral som expertmyndighet och den myndighet som övervakar tillämpningen av förordningen om återvinning av fartyg.

Mer information

Miljöråd Susanna Wähä, fornamn.efternamn@ym.fi, tfn 0295 250 325

Publicerad 24.10.2017 kl. 10.24, uppdaterad 24.10.2017 kl. 10.24