Gå till innehållet

En hållbar återhämtning driver på nödvändiga omställningar i samhället

Pressmeddelande 16.6.2020 kl. 13.08

Arbetsgruppen lägger fram förslag på stimulansmetoder som stöder omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, har gett ut en halvtidsrapport. I rapporten behandlas olika metoder som stimulerar ekonomin och som påskyndar omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi. Gruppens ordförande, miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och Sitradirektören Mari Pantsar, överlämnade rapporten till ministern den 16 juni 2020.

Minister Krista Mikkonen tillsatte gruppen med uppdrag att ta fram förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Arbetsgruppen har också sammanställt kriterier för hållbar återhämtning. Med dessa kriterier kan man bedöma enskilda åtgärders inverkan på klimatet, naturresurserna, den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd.

”Gruppen har med sitt arbete redan bidragit till beredningen av årets fjärde tilläggsbudget. Det förslag som färdigställdes i början av juni inbegrep satsningar på rena investeringar till ett belopp av över en miljard euro. Samtidigt förband sig regeringen att använda kriterierna för hållbar återhämtning när den i samband med höstens budgetförhandlingar drar upp riktlinjer för de ekonomiska stimulansåtgärderna”, konstaterar Krista Mikkonen.

Vid utarbetandet av halvtidsrapporten har arbetsgruppen också studerat behoven på längre sikt. Dessa förslag kommer att ingå i statsrådets strategiska plan och genomföras under EU:s förestående budgetperiod.

”Både i Finland och inom EU råder stark konsensus om hållbar återhämtning. Enligt vår halvtidsrapport bör alla stimulansåtgärder påskynda omställningen till ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle. Åtgärder som undergräver detta mål bör tillgripas endast som en allra sista utväg till återhämtning, och sådana åtgärder måste också motiveras grundligt”, påpekar Mari Pantsar.

Enligt internationella jämförelser är metoderna för grön återhämtning inte bara nödvändiga, utan också effektiva. Undersökningar visar att investeringar i förnybar energi och energieffektivitet skapar uppemot ett tredubbelt antal nya permanenta arbetsplatser jämfört med satsningar på fossil infrastruktur.

Arbetsgruppen framför i sin halvtidsrapport att rollen som pionjär på området för klimatlösningar innebär en stor möjlighet för Finland och stöder uppkomsten av arbetsplatser, liksom även exporten.

”En omställning till ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle kräver stora förändringar och satsningar. Det är dock klokt investerade pengar, eftersom dessa satsningar kan styra vårt samhälle mot den utveckling som vi hur som helst måste gå in för. Även om vi är ett litet land kan vi med våra lösningar samtidigt hjälpa andra länder att återhämta sig på ett hållbart sätt och stödja en global omställning till klimatneutralitet”, beskriver Juhani Damski.

7 samhälleliga omställningar som bör påskyndas genom stimulansåtgärder

Arbetsgruppen har granskat de åtgärder som krävs om man ser till omställningarna i samhället. Omställningar är nödvändiga för att regeringens mål om klimatneutralitet, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald ska kunna nås. Målen kan nämligen inte nås med enskilda åtgärder. Arbetsgruppen har granskat följande omställningar:

  1. Omställningen av energisystemet
  2. Omställningen inom samhället och trafiken
  3. Omställningen inom livsmedelssystemet
  4. Industrins omställning
  5. Biologisk mångfald och en omställning mot naturbaserade lösningar
  6. Privat konsumtion och omställningen i fråga om medborgarnas delaktighet
  7. Omställningen inom den offentliga sektorn

I halvtidsrapporten har man lyft fram konkreta metoder för att sätta fart på de olika omställningarna.

  • Till exempel omställningen av energisystemet och trafiken bör påskyndas genom de pågående reformerna av energi- och trafikbeskattningen, utan att ge avkall på ambitionsnivån. Man bör stödja koldioxidsnåla drivmedel för bilar genom att utveckla laddningsinfrastrukturen för el och biogas samt vätetekniken.
  • Satsningar bör inriktas på olika lösningar för förnybar energi som inte baserar sig på förbränning. Fonden för rättvis omställning möjliggör ett snabbare slopande av torven som energikälla. Dessutom bör energinäten stärkas.
  • Det ökade behovet av ren elproduktion och investeringar måste tryggas i enlighet med industrins färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle. Det behövs också satsningar på forskning och utveckling och att man säkerställer att energistöden för ny teknik är tillräckliga. FoUI-resurser bör i allt högre grad inriktas på sektorer och samarbete som främjar omställningen till koldioxidneutral produktion, cirkulär ekonomi och en högre förädlingsgrad.  
  • Inom jordbrukspolitiken framhävs vikten av en livsmedelspolitik. För att sätta fart på omställningen inom livsmedelssystemet behövs en nationell strategi för livsmedelssystemet som betonar övergripande hållbarhet och som också i övrigt identifierar den snabba förändringen inom livsmedelssystemet. Man bör satsa på kompetens när det gäller att beräkna och modellera koldioxidutsläpp och kolsänkor inom markanvändningen och utveckla incitamentssystemet för jordbruket så att det blir resultatbaserat.
  • I omställningen när det gäller privat konsumtion bör man i allt högre grad styra konsumtionen från ägande av produkter till användning av tjänster, såsom uthyrningstjänster och samanvändning, återanvändning, reparationstjänster, valet av uppvärmningssätt, energieffektivitet i boendet, mer vegetarisk kost, inhemsk turism samt nyttomotion och kollektivtrafik. Social rättvisa är en förutsättning för att omställningen ska lyckas.
  • Det används årligen ca 25–30 miljarder euro på offentlig upphandling. Genom offentlig upphandling kan man betydligt bättre än i dagens läge främja koldioxidsnåla lösningar och lösningar som stöder en cirkulär ekonomi. Politik och styrmedel som främjar en hållbar konsumtion bör utvecklas till exempel genom beskattningen och ekonomiska incitament. Till dessa hör till exempel en utvidgning av hushållsavdragets maximibelopp så att det omfattar hushållens uppvärmnings- och energieffektivitetsrenoveringar. Arbetsgruppen efterlyser också bland annat en betydande ökning av naturbaserade lösningar i samhällsstrukturen.
  • Statsbudgeten innehåller årligen 3,5 miljarder miljöskadliga stöd. Enligt Vesa Vihriäläs rapport bör miljöskadliga stöd avvecklas och de statliga stöden riktas om så att de förnyar produktionen och är hållbara ur miljösynpunkt.

Arbetsgruppen anser att stimulansmetoder som försvårar uppnåendet av klimat- och mångfaldsmålen ska tillgripas endast som en allra sista utväg, och tillämpningen av sådana bör motiveras grundligt. Sådana stimulansåtgärder bör dessutom förutsätta utfästelser om hållbarhet. De som får företagsstöd borde till exempel förbinda sig att minska sina utsläpp och sådan verksamhet som har negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Arbetsgruppen betonar att social rättvisa ska beaktas i alla styrmedel.

Gruppens mandatperiod är 15.4–30.9.2020. Förslagen till skyndsamma åtgärder utarbetades före den 15 maj 2020 med tanke på den beredningsgrupp som statsrådet har tillsatt och som leds av Martti Hetemäki. De övriga förslagen ska utarbetas före den 30 september 2020.

Mer information:

Riikka Yliluoma, specialmedarbetare, riikka.yliluoma@ym.fi, tfn 0295 250 091

Juhani Damski, kanslichef, juhani.damski@ym.fi

Mari Pantsar, direktör, mari.pantsar@sitra.fi, tfn 050 382 0755

Juho Korpi, utvecklingsdirektör, juho.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 136