Miljöministeriet ber om utlåtanden om naturskyddsområden som inrättas på statsägd mark i västra Lappland

Pressmeddelande 11.3.2019 kl. 13.42

Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Lappland. Avsikten är att genom förordning av statsrådet inrätta 75 naturskyddsområden i Lappland med en sammanlagd areal på ca 72 000 hektar. Genom en förordning av miljöministeriet inrättas 71 naturskyddsområden med en sammanlagd areal på ca 2 200 hektar. Merparten av områdena ligger i västra Lappland, men tre områden ligger i östra Lappland. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten.

De naturskyddsområden som ska inrättas i västra delen av landskapet Lappland ligger inom områdena för städerna Rovaniemi och Torneå och kommunerna Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Ranua, Simo, Tervola och Övertorneå. Tre områden ligger i östra Lappland inom området för Kemijärvi stad och Salla kommun, och en del av ett område ligger i Posio kommun och delar av två områden i kommunerna Ijo och Pudasjärvi i landskapet Norra Österbotten. Områdena ägs sedan tidigare till största delen av staten.  Förordningarna omfattar även områden som förvärvats av staten i samband med genomförandet av olika naturskyddsprogram och METSO-handlingsplanen för skydd av skogar. Samtliga områden förvaltas av Forststyrelsens naturtjänster.

Naturtillstånd, krävande växtarter, landskap och strövområden

Naturskyddsområdena inrättas för att gamla skogar, skogbevuxna fjäll och myrar samt naturen vid stränder, sjöar och småvatten och tillhörande biota ska bevaras i naturtillstånd och för att ekosystemen där ska kunna utvecklas störningsfritt eller återställas och värdefulla landskap upprätthållas, men områdena inrättas även med tanke på friluftsliv, turism, undervisning och forskning.

De områden som ska skyddas ligger i den s.k. Lapplandstriangeln och i grönstensbältet i mellersta Lappland, där berggrundens kalkeffekt syns hos de krävande växtarterna och vegetationstyper. Rikkärren och de unga aapamyrarna i Lapplandstriangeln representerar en mångfald av myrnaturtyper som är unik för finländska förhållanden. De krävande rikkärrs- och lundarterna är värdefulla om man ser till vegetationen i många av de skyddsområdena som ska inrättas. I områdena påträffas bl.a. stor låsbräken, knottblomster, ävjestarr, kärrknipprot, guckusko och norna. I de områden som ska skyddas finns de nordligaste kända förekomsterna av vissa sydliga lundarter, såsom sötgräs, springkorn och smånunneört. Det finns många olika svampar och tickor i de stora boreala naturskogarna i området.  Myrarna och de gamla skogarna är viktiga med tanke på skyddet av fågelbeståndet.

När det gäller användning på statens marker har landskapsmässiga värden redan tidigare utgjort grund för skydd av områden. Forststyrelsen har redan från 1950-talet lokalt inrättat specialskogar och på så sätt hindrat avverkning på flera skogsområden. Landskapsmässigt vackra områden är bl.a. Aavasaksa kronopark, Pakasaivo kanjonsjö och Taatsis sejte, som också är betydande som forntida samiska kultplatser, samt Louevaara, Aalistunturi, Kiuaskero, Niesaselkä och Kumputunturi.

Områden med värdefull strandnatur är framför allt Simojärvi-Soppana, Miekojärvi och Koutusjärvi, som omfattas av statsrådets principbeslut om det riksomfattande strandskyddsprogrammet, samt öarna i Jerisjärvi, där skogen skyddas av Forststyrelsen. I de flesta områdena finns små älvar, bäckar och småvatten.

Jakt tillåten i alla de nya skyddsområdena

I de diskussioner med lokala aktörer som fördes i samband med beredningen av förordningarna behandlades framför allt frågor som rör jakt och fiske, terrängtrafik, renskötsel och malmletning. Kommuninvånare har rätt att jaga på statens marker i hela landskapet Lappland. Detta ändras inte i och med att förordningarna utfärdas. Jakt är tillåten i alla de nya skyddsområden som inrättas.

Genom förordningarna tillåts övnings- och utbildningsverksamhet i de två naturskyddsområden som ligger i Rovajärvi övningsområde samt upprätthållande av snöskoterspår och -rutter i över 20 naturskyddsområden. Malmletning är tillåten med tillstånd av Forststyrelsen.

De områden som planeras ingå i skyddet ska bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer man att trygga naturvärdena hos dessa genom att iståndsätta förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper. Inom ramen för allemansrätten kan områdena också användas för t.ex. friluftsliv och hobbyer i naturen samt forskning och undervisning.

Inrättandet av naturskyddsområdena har beretts vid miljöministeriet och Forststyrelsen, som har informerat och hört olika aktörer vid de diskussionsmöten som ordnats på ort och ställe.

Största delen av de naturskyddsområden som inrättas omfattas av de naturskyddsprogram som upprättats genom principbeslut av statsrådet. En del av områdena har fastställts som skyddsområden i samband med förhandlingar mellan Forststyrelsen och WWF Finland som komplement till skyddsprogrammet för gamla skogar. Vissa områden omfattas av de beslut om skogsskydd som fattats i samband med METSO-handlingsplanen eller kampanjen Min naturgåva till hundraåringen. Bland de nya naturskyddsområdena finns också områden som skyddats genom särskilda beslut av Forststyrelsen. Merparten av de nya naturskyddsområdena ingår i Europeiska unionens nätverk Natura 2000.

De utkast till förordningar som nu är på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden på statsägd mark på en areal som motsvarar sammanlagt ca 700 000 hektar. I landskapet Lappland har det tidigare inrättats naturskyddsområden i landskapets östra delar.

Utlåtanden kan lämnas till den 10 maj 2019 på utlåtande.fi.

Merinformation:

Ilkka Heikkinen, naturvårdsinspektör, miljöministeriet, tfn 040 506 1172, fornamn.efternamn@ym.fi

Esa Härkönen, specialplanerare, Fortstyrelsens naturtjänster, tfn 040 026 1427, fornamn.efternamn@metsa.fi, från och med 11.3.2019