Spetsprojekt gjorde det finländska livsmedelssystemet mer hållbart

Pressmeddelande 25.3.2019 kl. 16.47

Miljöministeriet ocj jord- och skogsbruksministeriet informerar:

Vilka effekter hade regeringens spetsprojekt på vattenskyddet och den cirkulära ekonomin?

Klimatförändringen, vattenskyddet och hållbarheten i livsmedelsproduktionen kräver att man övergår till ett system där näringsämnena återvinns. Inom regeringens spetsprojekt som gäller cirkulär ekonomi har det under tre års tid satsats över 30 miljoner euro på vattenskydd och återvinning av näringsämnen. Är Finland i enlighet med målet på väg att bli ett föregångsland för självförsörjningen i fråga om näringsämnen och energi?

Det arbete som satts igång genom spetsprojekten pågår fortfarande, men förändringen i riktning mot ett mer hållbart livsmedelssystem samt en bioekonomi och cirkulär ekonomi har klart framskridit. Värdet på många material som tidigare betraktades som avfall har stigit. Under de senaste åren har man klart vaknat till insikt om att fosfortillgångarna är begränsade och att framställningen av kvävegödselmedel medför klimatutsläpp.

Försökskulturen har medfört långsiktiga satsningar på affärsverksamhet

Enligt en extern utvärdering från ifjol har spetsprojekten förbättrat Finlands kunnande när det gäller återvinning av näringsämnen och ökat samarbetet mellan företagen och forskningen. De framsteg som gjorts inom spetsprojektet som gäller cirkulär ekonomi påverkar starkt varje finländare genom rent vatten och rena livsmedel.

"Företagen har utvecklat nya metoder för återvinning av stallgödsel, avloppsvatten från tätbebyggelse och restprodukter från industrin och har av restprodukterna producerat återvinningsgödsel, foder, strö och energi. Bland försöken finns hoppingivande lösningar, som man fortsätter utveckla efter spetsprojektet" är jord- och skogsbruksminister Jari Leppä övertygad om.

Målet är att genom återvinning av näringsämnen få dem i form av säkert återvinningsgödsel tillbaka till just de åkrar som bäst kan dra nytta av näringsämnena. Även ett kvalitetssystem för återvinningsgödsel är under arbete, vilket för sin del ska främja de nya gödselprodukternas tillträde till marknaden.

"Det är i linje med en hållbar utveckling att utnyttja alla näringsflöden som finns att tillgå", påpekar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

"Kommunerna har fattat kloka beslut i fråga om näringsämnen genom att utveckla bostadsområden i linje med den cirkulära ekonomin. Det ska vara en del av vardagen att ta tillvara värdefulla näringsämnen från avloppsvatten", fortsätter Tiilikainen.

Lönsamhet och hållbarhet genom slutna kretslopp

På olika håll i landet har det uppstått slutna kretslopp, s.k. agroekologisk symbios, mellan lokala gårdar, livsmedelsförädlare och producenter av bioenergi. I dessa nätverk utnyttjar en företagare en annan företagares avfall som råvara. Av stallgödsel och andra restprodukter bildas det t.ex. biogas.

"Symbiosen tillför lönsamhet i jordbruket och ökar den lokala självförsörjningen, när behovet att köpa energi och gödselmedel utifrån minskar. Och skörden rentav förbättras, beskriver minister Leppä.

"När samarbetet ökar förbättras också den sociala hållbarheten inom ramen för vad miljön klarar av", tillägger minister Tiilikainen.

Vägledning för fortsättningen

Spetsprojekten för återvinning av näringsämnen har samordnats av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Enligt en utvärdering som ministerierna lät göra bör bästa praxis och information få en större spridning.

Miljöministeriet har inlett ett treårigt program för effektiviserat vattenskydd, där de lärdomar man fått genom spetsprojekten utnyttjas. Jord- och skogsbruksministeriet reformerar för närvarande EU:s system för miljöstöd inom jordbruket, där resultaten från spetsprojekten kan utnyttjas. Ministerierna utarbetar ett handlingsprogram för återvinning av näringsämnen för åren 2019–2030. Även EU:s kommande reform av förordningen om gödselmedel kommer att förändra användningen och återvinningen av näringsämnen.

Ytterligare information:

Tarja Haaranen, programchef, miljöministeriet, tfn 050 322 6029, fornamn.efternamn@ym.fi

Mikko Rahtola, specialexpert, tfn 0295 32 4701, fornamn.efternamn@luke.fi