Stresstestet visar på behov att utveckla gruvornas vattenhantering – myndigheterna måste intensifiera samarbetet

Pressmeddelande 10.2.2014 kl. 13.33

Miljöministeriet publicerade i dag resultaten från stresstestet för gruvor. Den sakkunniggrupp som bedömt resultaten anser att gruvorna främst måste se till att förbättra vattenhanteringen. Samtidigt gav den myndighetsarbetsgrupp som behandlat miljösäkerheten vid gruvor ut sin slutrapport. Arbetsgruppen föreslår bl.a. att myndigheternas samarbete ska utvecklas och enhetliga förfaranden utarbetas.

Finlands regering fattade i november 2012 beslut om ett stresstest för gruvor. Syftet var att i testet utreda hur gruvorna klarar av situationer som orsakar exceptionell belastning och som kan ha miljökonsekvenser i områden utanför gruvan. I testet bedömdes inte gruvornas ekonomiska situation. Dessutom tillsatte miljöministeriet en myndighetsarbetsgrupp med uppgift att behandla miljösäkerheten vid gruvorna. Arbetsgruppen skulle bl.a. bedöma myndigheternas uppgifter, styrmedel och samarbete för att miljöskador ska kunna förhindras.

Gruvorna har beredskap för exceptionella situationer

Gruvorna förhöll sig positivt till det frivilliga stresstestet och deltog aktivt. Enkäten i stresstestet visar att gruvorna i allmänhet har relativt god beredskap för exceptionella situationer. I synnerhet när det gäller tillsyn över dammkonstruktioner, beredskap för nödreparationer av damm- och bottenskador, identifiering av skadliga utsläpp, beredskap för elavbrott och skadegörelse samt information om undantagssituationer verkar så gott som alla gruvor ha god beredskap.

Bedömningsgruppen fann att det framför allt är vattenhanteringen som bör utvecklas. Gruvorna måste ha tillräcklig kapacitet i form av reservbassänger för att avtappning av vatten i vattendrag inte ska vara det enda sättet att hantera vattenmängderna t.ex. vid översvämningar. I samband med beviljandet av tillstånd för nya gruvor bör man tänka igenom hur det avloppsvatten som släpps ut i omgivningen kan renas ännu effektivare än i dag så att orenat avloppsvatten inte ska behöva lagras i gruvområdet.

Bedömningsgruppen rekommenderade bl.a. kontinuerlig flödesmätning som stöd i uppföljningen av vattenmängderna, införande av system för uppföljning av bottenkonstruktionerna i nya avfallsbassänger, bedömning av de långsiktiga miljökonsekvenser som den kemiska omvandlingen av avfall orsakar och undersökning av radioaktiva ämnen inte bara i malm och gråberg, utan också i koncentrat, anrikningssand och vattenfraktioner.

Med hjälp av stresstestet kan såväl verksamhetsutövare som tillstånds- och tillsynsmyndigheter bättre identifiera de situationer som innebär risk för miljöskador, och dessutom hantera dessa risker. Resultaten ska också användas för att utarbeta bättre anvisningar. I samband med testerna lyfte gruvorna också fram egen god praxis, som utnyttjades i de rekommendationer som utarbetades inom ramen för testerna och som därmed också sprids till andra aktörer.

Myndigheternas samarbete och know-how bör utvecklas

Den arbetsgrupp som behandlat miljösäkerheten vid gruvor lägger fram förslag på åtta åtgärdshelheter som bl.a. hänför sig till bättre samarbete mellan myndigheterna, bättre faktaunderlag när det gäller gruvornas miljökonsekvenser och miljörisker, säkrare damm- och bottenkonstruktioner i gruvbassängerna samt säkerhetsarrangemang i anslutning till att gruvdrift avslutas. Det bör också säkerställas att de fortsatta åtgärder som föreslås i samband med kartläggningen av stängda och övergivna deponier för utvinningsavfall genomförs. Arbetsgruppen beaktade resultaten av stresstestet i sitt arbete.

Befogenheten när det gäller miljösäkerhet för gruvdrift är fördelad på flera myndigheter. Ett fungerande samarbete förutsätter att myndigheterna tillämpar gemensamt överenskomna verksamhetsmodeller och har tillräckliga resurser för att kunna sköta sina uppgifter och upprätthålla kontakten. Till exempel närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralernas) specialkunnande i fråga om myndighetsuppgifter som rör gruvindustrin ska utvecklas.

Tillstånds- och tillsynsmyndigheter bör garanteras tillräcklig know-how och resurser i synnerhet när nya tekniker tas i bruk inom gruvdriften.

Den ökade gruvdriften har lett till att förvaltningens uppgifter ökat märkbart, medan myndigheternas resurser samtidigt minskat. Lagstiftningen och myndighetsorganisationen inom verksamhetsfältet har genomgått stora förändringar de senaste åren. 

I den myndighetsarbetsgrupp som leddes av miljöministeriet fanns representanter för arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet, Säkerhets- och kemikalieverket, NTM-centralen i Kajanaland och Regionförvaltningsverket i Norra Finland samt representanter för forskningsinrättningar som lyder under ministerierna.

Arbetsgruppens utvecklingsförslag svarar på de rekommendationer som olycksutredningscentralen riktade till ministerierna i sin utredningsrapport om Talvivaara, som publicerades den 3 februari 2014.

Stresstestet det första i sitt slag

Enkäten i stresstestet sändes till 21 gruvor och anrikningsverk, av vilka 20 svarade. Enkäten sändes till samtliga metallmalmsgruvor och anrikningsverk för metallmalm. I testet deltog dessutom några industrimineralgruvor och karbonatgruvor som behandlar rikligt med kemikalier eller vars avfalls- eller vattendammar kan orsaka fara för människor och miljö ifall en olycka sker. Gruvornas tidigare verksamhet påverkade inte urvalet.

Till att börja med utvärderade gruvorna själva sin verksamhet med hjälp av det enkätformulär som de blivit tillsända. I formuläret beskrevs sju risker, dvs. stressituationer, och i anslutning till dem ställdes 15 frågor. En grupp sakkunniga gick igenom gruvornas självvärderingar och gav respons på dessa.

Bedömningsgruppen ansåg att verksamhetsutövarna i regel svarat på frågorna utförligt och väl. Svaren är inte jämförbara sinsemellan, eftersom gruvorna och anrikningsverken skiljer sig från varandra bl.a. vad gäller storlek, processer, miljörisker och miljöpåverkan. Svarens omfattning och detaljnivå varierade dessutom mellan de olika gruvorna.

Utmaningarna i Talvivaaras vattenhantering framkom tydligt i testet. Till övriga delar klarade bolaget stresstestet rätt väl. Detta har i hög grad sin förklaring i tidigare olyckor som lett till att bolaget varit tvunget att ha beredskap för exceptionella situationer av varierande slag. Testet genomfördes i somras, och efter det har gruvan mött nya utmaningar bl.a. på grund av det ekonomiska läget.

Testningen styrdes av miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Metoden togs fram i ett nätverk av sakkunniga från de styrande ministerierna samt från sakkunniginrättningar och ämbetsverk. Den egentliga bedömningen utfördes av en bedömningsgrupp med sakkunniga som separat utsetts för ändamålet.

Bedömningsgruppen anser att det på basis av testförfarandet är möjligt att utveckla en praxis för stresstestning som kunde utnyttjas t.ex. när något inträffar inom gruvbranschen eller andra industrisektorer.

Mer information:

Rapporten från den myndighetsarbetsgrupp som behandlat miljösäkerheten vid gruvor

Överdirektören för miljövårdsavdelningen Tuula Varis, miljöministeriet, tfn 0295 250 310, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Gruvöverinspektör Riikka Aaltonen, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 216, fornamn.efternamn@tem.fi

Miljörådet Anna-Maija Pajukallio, miljöministeriet, tfn 0295 250 218, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Stresstesterna

Forskare Tero Välisalo, VTT (framtagning av testmetoden, sammanställande av rapporten), tfn 020 722 37 73, fornamn.efternamn@vtt.fi

Miljörådet Anna-Maija Pajukallio, miljöministeriet, tfn 0295 250 218, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

  • FI
  •  
  • SV