Gå till innehållet

Riksdagen antog klimatlagen

Pressmeddelande 17.3.2015 kl. 12.55

Den 6 mars 2015 antog riksdagen klimatlagen med klar majoritet. Klimatlagen utgör ett redskap för regering och riksdag, och med hjälp av detta redskap ska Finlands utsläppsminskningsmål kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. I lagen fastställs målet att utsläppen ska minska med minst 80 procent fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. Målet ligger i linje med de klimatmål som fastställts såväl nationellt som internationellt, och även inom Europeiska unionen.

Med klimatlagen skapas grunden för en långsiktig och systematisk planering och uppföljning av klimatpolitiken. Det lagfästa planeringssystemet gör klimatpolitiken mer förutsägbar på lång sikt och sporrar därmed till åtgärder för minskade utsläpp med hjälp av ny, ren teknik. Klimatlagen bidrar till större öppenhet i den klimatpolitiska planeringen och stärker riksdagens roll i klimatpolitiken.

"Lagen gör klimatpolitiken mer effektiv och förbättrar möjligheterna att bedöma dess effekter. Den är ett viktigt redskap i arbetet för ett koldioxidneutralt samhälle, eftersom klimatpolitiken i och med lagen får ett mål som spänner över flera regeringsperioder. Också på internationellt plan förmedlar klimatlagen budskapet att Finland förbinder sig att stävja klimatförändringen", konstaterar miljöminister Sanni Grahn-Laasonen.

Enligt lagen ska det minst vart tionde år utarbetas en långsiktig plan för begränsning av klimatförändringen, och en gång per valperiod en plan på medellång sikt. Den långsiktiga planen ska omfatta alla växthusgasutsläpp, och i den granskas de utsläppsminskningsbanor som sträcker sig till 2050 och tillhörande centrala åtgärder för att minska utsläppen. Planen på medellång sikt gäller de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln – trafik, boende och jordbruk – och den ska innehålla mer konkreta och detaljerade åtgärder än den långsiktiga planen. Det ska också minst vart tionde år utarbetas en separat plan för anpassning till klimatförändringen.

De klimatpolitiska planerna ska beredas öppet så att medborgare och intressegrupper blir hörda. Enligt lagen ska statsrådet årligen lämna riksdagen en redogörelse om hur planerna förverkligats. Detta ger också medborgarna bättre möjligheter att delta, påminner Grahn-Laasonen.

"Finland behöver ett klimatuppvaknande. Arbetet med att stävja klimatförändringen är inte bara nödvändigt, utan det erbjuder också Finland möjligheter: vi har ett brett kunnande, en växande cleantech-sektor och nya, rena lösningar. I och med klimatlagen får medborgarna fler chanser att delta aktivt och att följa med klimatpolitiken. Det gör för sin del klimatpolitiken mer godtagbar och sporrar till ambitiösa klimatåtgärder", säger Grahn-Laasonen.

Ett oavhängigt, vetenskapligt organ – klimatpanelen – medverkar i beredningen av planerna. Panelen har till uppgift att sammanställa och klassificera sådan information om klimatförändringen och anpassningen till den som senare ska kunna nyttjas av regeringen och allmänheten.

Lagen avses träda i kraft i början av nästa valperiod. Arbetet med att bereda verkställandet av lagen påbörjas omedelbart. Skrivningen om att det ska stiftas en klimatlag ingick i regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering 2011. De senaste åren har det stiftats klimatlagar i flera EU-länder, och också på annat håll i världen. 

Mer information

specialmedarbetare Aino Salo, miljöministeriet, tfn 050-306 95 99, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

överdirektör Tuula Varis, miljöministeriet, tfn 0295 250 310, fornamn.efternamn@ymparisto.fi