Samarbetet i Arktis och Barentsregionen

Syftet med miljösamarbetet i de nordliga områdena är att bevara den unika arktiska miljön och biologiska mångfalden samt att främja hållbar utveckling i regionen. De centrala samarbetsforumen är

Arktiska rådet

Arktiska rådet är ett mellanstatligt forum för de åtta arktiska länderna. Rådet har som mål att främja hållbar tillväxt och miljövård. Arktiska rådets medlemsländer är Finland, Sverige, Norge, Island, Danmark, Förenta staterna, Ryssland och Kanada. Dessutom har sex organisationer som företräder arktiska urfolk permanenta deltagare i rådet. De permanenta deltagarna kan delta i rådets arbete på alla nivåer. Arktiska rådets beslut fattas enligt konsensusprincipen och så att representanterna för urfolken konsulteras. Arktiska rådet har också drygt 30 medlemmar med observatörsstatus. Till dessa hör 12 stater och flera internationella organisationer. Observatörerna har ingen beslutanderätt på mötena och kan delta i rådets arbete mestadels på arbetsgruppsnivå. Arktiska rådet har ett ständigt sekretariat som samordnar arbetet i Tromsø.

Arktiska rådet leds i tur och ordning av vart och ett av de åtta medlemsländerna. Ordförandeskapet roterar med två års mellanrum. Finland var ordförande för Arktiska rådet 2017–2019.

En central del av Arktiska rådets arbete utförs i rådets sex permanenta arbetsgrupper. Rådet kan dessutom bilda temaspecifika expertgrupper för en bestämd tid. Arktiska rådets arbetsgrupper:

Utöver de studier och utredningar som arbetsgrupperna genomfört har det under Arktiska rådet förhandlats fram två juridiskt bindande avtal som undertecknats av medlemsländerna. Det första avtalet, Arktiska rådets avtal om sök- och räddningsinsatser, undertecknades vid utrikesministermötet i Nuuk 2011, och det andra, ett avtal om samarbete kring marina oljeutsläpp, undertecknades vid utrikesministermötet i Kiruna 2013.

Barentsrådet

Barentsrådets syfte är att främja stabilitet och hållbar utveckling samt att öka säkerheten i Barentsregionen. Medlemmar i rådet är de nordiska länderna, Ryssland och EU-kommissionen. Ett antal observatörer deltar också i verksamheten. Sverige är ordförande för Barentsrådet 2017–2019. Finland var ordförande 2013–2015.

Barentssamarbete bedrivs även på landskaps- och länsnivå. Till regionrådet (Barents Regional Council) hör representanter för förvaltningarna i den geografiska Barentsregionen.

Rådets miljöarbetsgrupp

Miljösamarbetet inom Barentsrådet bedrivs i rådets miljöarbetsgrupp. Sverige är ordförande för miljöarbetsgruppen fram till början av 2020, varefter Finland övertar ordförandeskapet.

Miljöarbetsgruppens viktigaste uppgifter och samarbetsområden:

  • Att inleda miljöåtgärder i så kallade hot spots i det ryska Barentsområdet. På den så kallade hot spot-listan finns starkt förorenande objekt i det ryska Barentsområdet. Listan utarbetades 2003 av Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation) och Arktiska rådets övervakningsprogram AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). Miljöarbetsgruppen arbetar aktivt tillsammans med de ryska oblasterna och med den privata sektorn för att korta ner hot spot-listan.
  • Naturskydd. Den viktigaste målsättningen är att skapa ett effektivt förvaltat nätverk av naturskyddsområden i Barents som är representativt för områdets biologiska mångfald. Man samarbetar också för att utveckla andra gränsöverskridande nätverk av naturskyddsområden, såsom det fennoskandiska gröna bältet.
  • Miljö och ekonomi. Samarbetet syftar till att bl.a. stödja projekt för ren produktion och spridning av bästa miljöpraxis samt att stärka kopplingen mellan internationella processer och regional verksamhet.
  • Vattendrag och vattenresurser. I vattenfrågor stöds de regionala myndigheternas samarbete kring internationella vattendrag samt klimatförändringens inverkan på förvaltningen av vattenresurserna.
  • Klimatförändringen. Regionala klimatstrategier och program är viktiga för att man ska kunna bekämpa klimatförändringen och anpassa sig till den. Det behövs mer information om klimatförändringens effekter på näringslivet och levnadsförhållandena, och därför ska behandlingen av klimatärenden i Barentsrådets arbetsgrupper och på den regionala nivån stärkas.

Ytterligare information

Barentsrådet

Saija Vuola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 029, fornam.efternamn@ym.fi

Arktiska rådet

Henna Haapala, konsultativ tjänsteman, tfn 050 353 3894, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 21.3.2019 kl. 10.37, uppdaterad 16.8.2019 kl. 15.25