Klimatavtalet från Paris

Vid den 21:a partskonferensen för FN:s klimatkonvention, som hölls i Paris, nåddes den 12 december 2015 överenskommelse om ett nytt, täckande och juridiskt bindande klimatavtal. Avtalet kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändring, som ingicks 1992.

Pariisin ilmastosopimus
© Bild: UNclimatechange/Flickr

Målen i klimatavtalet från Paris är att den globala medeltemperaturen inte ska stiga med mer än två grader jämfört med förindustriell tid och att parterna ska vidta åtgärder för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Målet är att de globala utsläppen av växthusgaser ska nå sin topp så snart som möjligt och att utsläppen därefter snabbt ska minska så att de antropogena utsläppen av växthusgaser och kolsänkorna är i balans under den andra hälften av århundradet.

Utöver utsläppsminskningsmålen har det i avtalet också ställts upp ett långsiktigt mål för anpassningen till klimatförändringen och ett mål om att göra finansflöden förenliga med en riktning mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

Vid den globala utvärdering som ska göras med fem års mellanrum granskas parternas framsteg i förhållande till avtalsmålen. Den första utvärderingen görs 2023.

För att målet med Parisavtalet ska kunna nås krävs det att alla avtalsparter vidtar ambitiösa, och med tiden allt striktare, åtgärder för att minska utsläppen, främja en anpassning till klimatförändringen, öka klimatfinansieringen, utveckla och överföra teknik, stärka aktionsberedskapen och öka transparensen. Parisavtalet innehåller inga kvantitativa åtaganden för utsläppminskning, utan parterna förbinder sig i avtalet att bereda, meddela och upprätthålla de successiva nationellt fastställda bidrag som de ska uppnå.

De nationellt fastställda bidrag som parterna har anmält bevaras i ett offentligt register. Som ett led i förhandlingarna om verkställande av Parisavtalet diskuteras detaljerna beträffande registret. De nationella bidrag som hittills lämnats finns i det tillfälliga register som sekretariatet för FN:s klimatkonvention upprätthåller.

Parisavtalets ikraftträdande förutsatte att minst 55 parter anslöt sig till avtalet, och dessa skulle tillsammans stå för en andel på minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen. Denna nivå nåddes i oktober 2016, då bl.a. EU ratificerade avtalet. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Finland godkände avtalet den 14 november 2016. Länderna förbinder sig till avtalet genom egna nationella förfaranden, antingen genom att ratificera det, godkänna det eller ansluta sig till det. De parter som anslutit sig till avtalet finns listade på webbplatsen för klimatkonventionens sekretariat .

Läs mer på miljöministerns press meddeleande och se på videon om höjdpunkten.

De internationella klimatförhandlingarna är för tillfället inriktade på detaljerna i verkställandet av Parisavtalet. På miljöministeriets blogg Kohti nollapäästöjä kan man följa de internationella klimatförhandlingarna och aktuella händelser inom klimatpolitiken.

 

Mer information:

Outi Honkatukia, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

 

Publicerad 19.12.2018 kl. 11.02, uppdaterad 17.12.2018 kl. 14.34
  • FI
  •  
  • SV