Gå till innehållet

Klimatavtalet från Paris

Vid den 21:a partskonferensen för FN:s klimatkonvention, som hölls i Paris, nåddes den 12 december 2015 överenskommelse om ett nytt, globalt och juridiskt bindande klimatavtal. Avtalet kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som ingicks 1992. Åtagandena i klimatavtalet från Paris gäller tiden efter 2020, dvs. tiden efter att den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet har avslutats.

Pariisin ilmastosopimus
© Bild: UNclimatechange/Flickr

Parisavtalets ikraftträdande förutsatte att minst 55 parter anslöt sig till avtalet, och dessa skulle tillsammans stå för en andel på minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen. Denna nivå nåddes i oktober 2016, då bl.a. EU ratificerade avtalet. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Finland godkände avtalet den 14 november 2016. Länderna förbinder sig till avtalet genom egna nationella förfaranden, antingen genom att ratificera det, godkänna det eller ansluta sig till det. De parter som anslutit sig till avtalet finns listade på webbplatsen för klimatkonventionens sekretariat.

Läs mer i pressmeddelandet och se på videon från det tillfälle när överenskommelse nåddes.

Parisavtalets mål

Målen i klimatavtalet från Paris är att den globala medeltemperaturhöjningen ska hållas klart under två grader jämfört med förindustriell tid och att parterna ska vidta åtgärder för att uppvärmningen ska begränsas till under 1,5 grader.

Målet är att de globala utsläppen av växthusgaser ska nå sin topp så snart som möjligt och att utsläppen därefter snabbt ska minska så att de antropogena utsläppen av växthusgaser och kolsänkorna är i balans under den andra hälften av århundradet.

Utöver utsläppsminskningsmålen har det i avtalet också ställts upp ett långsiktigt mål för anpassningen till klimatförändringen och ett mål om att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

Vid de globala utvärderingar som ska göras med fem års mellanrum granskas parternas framsteg i förhållande till avtalsmålen. Den första utvärderingen görs 2023.

För att målet med Parisavtalet ska kunna nås krävs det att alla avtalsparter vidtar ambitiösa, och med tiden allt striktare, åtgärder för att minska utsläppen, främja en anpassning till klimatförändringen, öka klimatfinansieringen, utveckla och överföra teknik, stärka aktionsberedskapen och öka transparensen. Parisavtalet innehåller inga kvantitativa åtaganden för utsläppsminskning, utan parterna förbinder sig i avtalet att bereda, meddela och upprätthålla de successiva nationellt fastställda bidragen. Parterna ska bereda sitt nationella bidrag med fem års mellanrum, och det nyaste nationella målet ska alltid vara mer ambitiöst än det föregående.

De nationellt fastställda bidrag som parterna meddelat förs in i det offentliga register som sekretariatet för FN:s klimatkonvention upprätthåller. De nationella bidrag som hittills lämnats finns i det tillfälliga register som sekretariatet upprätthåller.

Genomförandet av Parisavtalet

Vid den 24:e partskonferensen för FN:s klimatkonvention, som hölls i Katowice i december 2018, godkändes en regelbok för genomförande av Parisavtalet. Reglerna är omfattande och gemensamma för alla avtalsparter, även om det har avtalats om viss flexibilitet för utvecklingsländerna.

I regelboken för genomförande av Parisavtalet kom parterna bland annat överens om

  • en mekanism som skärper utsläppsminskningsmålen, alltså globala utvärderingar,
  • närmare anvisningar om de nationella bidragen,
  • anvisningar om rapportering, översyn och utvärdering,
  • regler för rapporteringen i anslutning till klimatfinansieringen,
  • genomförandet när det gäller utveckling och överföring av teknik,
  • anvisningar i meddelandena om anpassningen och
  • regler för den kommitté som ska främja genomförandet och efterlevnaden av avtalet.

I Katowice nådde parterna dock inte enighet om genomförandet av marknadsmekanismerna under Parisavtalet, och därför fortsätter förhandlingarna om dessa. Utöver detta kommer man i förhandlingarna att nu rikta in sig på tekniska detaljer i anslutning till rapporteringen.

Med tanke på ett framgångsrikt genomförande av Parisavtalet är det viktigt att höja den globala ambitionen, eftersom de mål och åtgärder som parterna hittills har meddelat när det gäller att minska utsläppen inte räcker till för att begränsa temperaturökningen i enlighet med målet i Parisavtalet. Länderna förväntas uppdatera sina nationella bidrag senast 2020.

  • Läs mer i miljöministeriets pressmeddelande från klimatmötet i Katowice.
  • På miljöministeriets blogg Kohti nollapäästöjä kan man följa de internationella klimatförhandlingarna och aktuella händelser inom klimatpolitiken.

Mer information:

Outi Honkatukia, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

 

Publicerad 26.5.2020 kl. 9.48, uppdaterad 26.5.2020 kl. 9.53