Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCP (short-lived climate pollutants)

iStockphoto
iStockphoto

Parallellt med FN:s internationella klimatförhandlingar har man börjat främja internationellt samarbete för att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen, såsom sot, metan och andra partiklar och gaser. Dessa lever i atmosfären endast en kort tid, men i egenskap av föreningar bidrar de till en betydande uppvärmning av atmosfären, särskilt i de arktiska regionerna. Bekämpningen av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktig också på grund av de direkta hälsoolägenheter de orsakar.

Utsläpp

Källor till metanutsläpp är bl.a. avfallshantering, boskapsuppfödning och utsläpp från produktionen av fossila bränslen. Sot uppstår å sin sida vid ofullständig förbränning, t.ex. i kraft- och industrianläggningar som använder föråldrade tekniker, vid småskalig vedeldning, i dieselfordon, vid fackling av metan, vid förbränning av organiskt avfall och vid avbränning av jordbruksmark.

Internationellt samarbete

År 2012 inrättades den internationella koalitionen CCAC (Climate and Clean Air Coalition to Reduce Short-Lived Climate Pollutants) för bekämpning av kortlivade klimatpåverkande ämnen. Finland anslöt sig till koalitionen i juni 2012. FN:s miljöprogram (UNEP) är sekretariat för koalitionen. CCAC är en global koalition med uppgift att öka kunskapen om sot och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen. CCAC finansierar bl.a. åtgärder för minskning av utsläpp som härstammar från jordbruket, tegelframställning, uppvärmning och spisar, diesel, olja, gas, fluorkolväten (HFC) och avfall.

Arktiskt samarbete

Sot värmer upp klimatet i synnerhet i Arktis. I denna uppvärmning står utsläppen för en stor relativ effekt. Utsläppen uppstår i den arktiska regionen eller i dess närhet. Utsläpp som uppstår längre bort men som sprider sig till den arktiska regionen kan också ha en betydande inverkan, eftersom dessa utsläpp till kvantiteten är stora i förhållande till utsläppen i de nordliga regionerna.

Det är viktigt att framför allt vintertid minska utsläppen av sot i de arktiska regionerna, eftersom sot som lagt sig på snön och isen gör att reflektionen av solljus försämras när ytan blivit mörkare och att smältningsprocessen påskyndas.

Vid Arktiska rådets ministermöte 2015 godkändes ett ramdokument om sot och metan, i vilket medlemsländerna förbinder sig att bereda mål för minskningen av sot och att rapportera om utsläppen, om utvecklingsprognosen och om minskningsåtgärderna. Även kontrollörer uppmanas delta i arbetet. Expertgruppen EGBCM (Expert Group on Black Carbon and Methane) följer upp hur målen i ramdokumentet uppnås.

Finlands nationella rapport om sot och metan färdigställdes i juni 2016.

Forskning om sotpartiklar bedrivs också inom programmet AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). Inom ramen för forskningen bedöms konsekvenserna av kortlivade klimatutsläpp och de möjligheter utsläppsminskningar medför i begränsningen av klimatförändringen.

Även Europeiska unionens tredje meddelande om Arktis beaktar klimatavtalet från Paris, och EU stöder en minskning av sot- och metanutsläppen.

Begränsningen av kortlivade klimatpåverkande ämnen har aktivt lyfts fram också vid de nordiska miljöministrarnas möten. Finlands, Danmarks, Färöarnas, Islands, Norges, Sveriges och Ålands miljöministrar har tagit internationella, regionala och nationella initiativ för att begränsa utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen inom respektive region.

Mera information

Specialist Kaarle Kupiainen, tel. 0295 250 232, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 1.10.2013 kl. 11.07, uppdaterad 26.11.2018 kl. 10.44