Kyotoprotokollet

 

Kyotoprotokollet (Kyoto Protocol) kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändring och främjar måluppfyllelsen genom att fastställa juridiskt bindande åtaganden för de utvecklade ländernas utsläpp av växthusgaser. I åtagandena om utsläppsminskning beaktas också kolsänkornas inverkan (skogar, mark).

 
 
Dohan osapuolikokous
© Bild: UNclimatechange/Flickr

Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. Det är det första juridiskt bindande avtalet för att minska utsläpp globalt.

 
 

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod pågick 2008−2012. Finland och de andra medlemsstaterna i EU ratificerade Kyotoprotokollet 2002. Finlands mål var att inom ramen för protokollets beräkningsregler hålla utsläppen på 1990 års nivå, och detta mål uppnåddes.

Under partskonferensen i Doha 2012 tog man beslut om den andra åtagandeperioden, som omfattar åren 2013–2020. Den andra åtagandeperioden träder i kraft då tre fjärdedelar av parterna i Kyotoprotokollet har godkänt den så kallade Dohaändringen, genom vilken den andra åtagandeperioden infördes. Dohaändringen av protokollet har vid dags dato (2018) ännu inte trätt i kraft, eftersom ändringen inte antagits av ett behövligt antal länder. Ett ikraftträdande av den andra åtagandeperioden har i praktiken dock ingen större betydelse, eftersom Kyotoprotokollet inte har så stor täckning och i synnerhet eftersom Parisavtalet har trätt i kraft. Förberedelserna inför genomförandet av Parisavtalet är det som för närvarande styr den internationella klimatpolitiken, om man ser till både omfattning och ett längre tidsperspektiv.

Målen för den andra åtagandeperioden

Färre länder har förbundig sig till Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod än till den första. Följande länder har uppgett sina mål för utsläppsminskning i genomsnitt utgående från utgångsåret (vanligtvis 1990) för åren 2013–2020:

  • Australien (-0,5 %)

  • EU (-20 %)

  • Island (-20 %)

  • Kazakstan (5 %)

  • Kroatien (-20 %)

  • Liechtenstein (-16 %)

  • Monaco (-22 %)

  • Norge (-16 %)

  • Schweiz (-15,8 %)

  • Kazakstan (-5 %)

  • Ukraina (-24 %)

  • Vitryssland (-12 %) 

Under den andra åtagandeperioden skärs den tilldelade mängden utsläppsrätter dessutom ned till de delar den överstiger de faktiska utsläppen under 2008–2010. De utsläppsenheter som blivit över från den första åtagandeperioden kan i sin helhet överföras till den nya perioden, men uppköpet begränsas betydligt och de förs över i en separat reserv. Nästan alla länder som anslutit sig till Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, inklusive EU-länderna, har beslutat att inte köpa av överskottet av utsläppsenheter. Man har också begränsat användningen av flexibla mekanismer så att enbart de länder som deltar i den andra åtagandeperioden kan utnyttja dem.

Åtgärder för att minska utsläpp

De länder som omfattas av Kyotoprotokollets bindande åtaganden kan själva eller tillsammans med andra länder besluta på vilket sätt de fullgör sina åtaganden. Kyotoprotokollet tillåter att flexibla mekanismer och kolsänkor används i fullgörandet av åtaganden. I praktiken har Kyotoprotokollets länder utarbetat egna klimatprogram som fastställer respektive lands nationella åtgärder.

Länderna ska årligen rapportera till sekretariatet för FN:s klimatkonvention hur åtagandena i Kyotoprotokollet uppfyllts.

Inom EU fullgörs utsläppminskningsåtagandena under Kyotoprotokollet fram till 2020 genom EU:s klimat- och energilagstiftning, som inbegriper ett åtagande om en utsläppsminskning på 20 procent från 1990 års nivå. Hörnstenarna i EU:s klimatlagstiftning utgörs av den utsläppshandel som reglerar industrin och energiproduktionen, de mål för förnybar energi och ökad energieffektivitet som medlemsstaterna är bundna till samt förordningen om ansvarsfördelning som reglerar utsläppsminskningen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. EU-lagstiftningen för 2021–2030 har nyligen reviderats.

Mer information

Miljöråd Outi Honkatukia, tfn 0295 250 272, förnamn.efternamn@ym.fi
Konsultativ tjänsteman Paula Perälä, tfn 0295 250 224, förnamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 21.12.2018 kl. 10.49, uppdaterad 29.3.2019 kl. 8.19