Luftvård

En god luftkvalitet är viktig dels för människors hälsa och trivsel, dels för en välmående natur och bevarande av den byggda miljön. Målet för Finlands luftvårdspolitik är att förbättra människors välbefinnande genom att säkerställa en god miljö, inklusive en god luftkvalitet, samt genom att säkerställa biologisk mångfald och förebygga försurning och övergödning av ekosystemen. Detta mål bidrar till att förverkliga den i grundlagen föreskrivna skyldigheten för det allmänna att verka för att alla tillförsäkras en sund miljö. Miljöministeriets uppgift är att genom det politiska beslutsfattandet och styrning av förvaltningsområdet se till att denna grundläggande rättighet tillgodoses i Finland.

 
YHA Kuvapankki
YHA Kuvapankki

Luftföroreningar har många skadliga verkningar

Luftföroreningar utgör en fara för hälsan och orsakar årligen 1 600–2 000 förtida dödsfall. Hälsoproblem på grund av luftföroreningar orsakas till stor del (64 %) av fina partiklar (PM2.5) som innehåller bland annat cancerogena PAH-föreningar och tungmetaller. Partiklarna transporteras via luften in i alla delar av andningsvägarna och har skadlig effekt på lungorna – och via blodcirkulationen också på andra delar av kroppen, såsom hjärtmuskeln och hjärnan. Konsekvenserna av andra luftföroreningar är också allvarliga, men lindrigare jämfört med fina partiklar. När de långväga gränsöverskridande utsläppen minskar tack vare EU-åtgärder, återstår de delvis ännu oreglerade utsläpp som uppstår nära andningshöjd, dvs. utsläpp från småskalig vedeldning, gatudamm och vägtrafiken.

Luftföroreningarna orsakar utöver olägenheter för hälsan också försurning och övergödning samt materialskador i den byggda miljön. I Finland uppskattas arealen av försurningskänsliga områden vara mindre än en procent av ekosystemens areal och motsvarande areal av övergödningskänsliga områden cirka tre procent.

Skador bekämpas

Syftet med luftvårdspolitiken är att minska de skadliga utsläppen och på så sätt minimera halterna av marknära skadliga gaser, såsom svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar, ammoniak och fina partiklar.

Minskningen av utsläppen sker i huvudsak med stöd av EU-direktiv som har genomförts genom nationell lagstiftning, främst genom miljöskyddslagen (527/2014) och de förordningar som utfärdats med stöd av den.

Utöver regleringen av utsläppskällorna och övervakningen av luftkvaliteten påverkar också andra sektorer luftkvaliteten och exponeringen, t.ex. genom de beslut som fattas inom klimat-, energi-, trafik- och jordbrukssektorn.


Mer information

Sirpa Salo-Asikainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 077, fornamn.efternamn@ym.fi

 

Publicerad 3.7.2019 kl. 8.27, uppdaterad 12.8.2019 kl. 12.51