Naturskydd på privat mark

Kirjosieppo
Markku Aikioniemi, Miljöförvaltningens bildbank
Det finns nästan 7 800 naturskyddsområden på privat mark.

En privat markägare kan sälja ett markområde som ingår i det nationella naturskyddsprogrammet eller nätverket Natura 2000 till staten till gängse pris eller mot ersättning fridlysa marken som privat naturskyddsområde. I bägge fallen kan området i regel utnyttjas för rekreationsändamål även i fortsättningen.

Ett beslut om att inrätta ett naturskyddsområde är bestående och ska antecknas i fastighetsregistret.

Ett område kan också fridlysas för en viss tid. Markägaren och närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) kan ingå ett avtal om att ett område blir fridlyst, antingen helt och hållet eller i fråga om vissa åtgärder, för högst 20 år i sänder. En anteckning om avtalet görs även i fastighetsregistret. Det område som fridlysts genom avtalet är inte ett naturskyddsområde.

Utöver områden som ingår i skyddsprogrammet kan man med stöd av naturvårdslagen inrätta också andra privatägda områden som naturskyddsområden, till exempel inom ramen för handlingsplanen METSO som fokuserar på skogsnaturen.

Att inrätta ett naturskyddsområde på privat mark

Initiativet till att inrätta ett naturskyddsområde kan komma från en markägare eller en myndighet. Beslutet om inrättandet fattas av NTM-centralen. En markägare kan ansöka om att ett naturskyddsområde inrättas på mark som denna äger eller ge sitt samtycke till ett förslag från NTM-centralen.

Om området omfattas av ett naturskyddsprogram som godkänts av statsrådet, kan NTM-centralen inrätta det som naturskyddsområde även utan markägarens ansökan eller samtycke. Fridlysningsbestämmelserna för området får dock inte begränsa markanvändningen i högre grand än skyddsprogrammet kräver. Både markägaren och kommunen ska höras innan skyddsbeslutet fattas.

sienestäjä
Markus Sirkka, Miljöförvaltningens bildbank


Ansökan om fridlysning

Ansökan om fridlysning lämnas till NTM-centralen, som också ger anvisningar om ansökningsförfarandet. I ansökan är det möjligt att lägga fram förslag till fridlysningsbestämmelser och meddela eventuella anspråk på ersättning för skydd av området. I ansökan kan markägaren också ge namnförslag på det naturskyddsområde som ska inrättas.

Markägarens förslag till fridlysningsbestämmelser beaktas om de är förenliga med målsättningarna för skyddet av området. Med bestämmelserna om fridlysning är det möjligt att begränsa vistelse på området endast om det krävs för att områdets flora och fauna ska bevaras.

Ersättning till markägaren för skyddet

När en markägare säljer mark till staten får markägaren en ersättning till så kallat gängse pris. Vid uppskattningen av priset används marknadsstatistik över köpesummor och virkespriser. Köpesumman fastställs i samråd mellan markägaren och NTM-centralen.

När det ingås avtal om att inrätta ett privat naturskyddsområde eller att för en viss tid fridlysa ett område har markägaren möjlighet att få ersättning för den ekonomiska förlust som fridlysningen orsakar. NTM-centralen ingår ett avtal med markägaren om ersättningen innan beslutet om fridlysning meddelas.

Om ett naturskyddsområde har inrättats utan markägarens samtycke, betalas det ut ersättning ifall fridlysningen medför betydande olägenhet. Om parterna inte har kunnat komma överens om ersättningen, ska markägaren ansöka om inlösningsförrättning hos lantmäteribyrån för att ersättningen ska kunna fastställas.

Utmärkning av naturskyddsområden i terrängen

Gränsen för ett naturskyddsområde samt förbud och begränsningar ska klart och tydligt märkas ut i terrängen när området, eller en del av det, omfattas av ett förbud eller en begränsning som gäller att färdas eller stiga i land inom området. Gränserna för övriga naturskyddsområden och andra förbud och begränsningar som gäller ett naturskyddsområde, t.ex. förbud mot att slå läger, göra upp eld eller jaga, kan märkas ut i terrängen om det anses nödvändigt med tanke på skyddet eller användningen av området. Den gräns för ett naturskyddsområde som ligger inom ett vattenområde märks endast ut på kartan.

Utmärkningen kan göras av NTM-centralen, eller så kan NTM-centralen anförtro uppdraget åt en privat sakkunnig.

Närmare anvisningar om utmärkningen har utfärdats genom förordning av miljöministeriet.

Mer information

Inspektör Esa Niinivirta, tfn 02952 50201, förnamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 14.5.2013 kl. 13.58, uppdaterad 15.6.2017 kl. 16.17
  • FI
  •  
  • SV