Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden

Miljöministeriet har inlett livsmiljöprogrammet Helmi, som ska stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga de livsviktiga ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Programmet bidrar samtidigt till att begränsa klimatförändringen och främja vår anpassning till förändringen.

Programmet hjälper oss att genomföra verkningsfulla insatser för den biologiska mångfalden:

  • Vi skyddar och restaurerar myrar.
  • Vi restaurerar fågelvatten och våtmarker med tillhörande strandområden.
  • Vi sköter vårdbiotoper.
  • Vi vårdar skogliga livsmiljöer, såsom lundar och solexponerade områden.
  • Vi vårdar och restaurerar naturen på stränder och i vatten, exempelvis sandstränder.

Programmet är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i vårt land.

Dårgräsfjäril.
Dårgräsfjäril. © Esa Ervasti

Miljöministeriet tillsätter hösten 2019 en arbetsgrupp av intressegrupper som ska bereda statsrådets principbeslut om programmet. I principbeslutet kommer det att formuleras mål för skydds-, iståndsättnings- och restaureringsåtgärderna fram till 2030 så att livsmiljöernas och arternas tillstånd ska förbättras. Avsikten är att statsrådet ska anta principbeslutet 2020.

År 2020 ska vi också utarbeta handlingsplaner, göra utredningar och inventeringar och vidta konkreta åtgärder. Förhandlingarna om skydd av myrar har delvis redan inletts hösten 2019. För verkställandet svarar framför allt NTM-centralerna och Forststyrelsens naturtjänster.

Statsrådet har i budgetpropositionen föreslagit ett tilläggsanslag på 100 miljoner euro för naturvård. Helmi-programmets andel av detta belopp är 42 miljoner euro.

Skydd och restaurering av myrar

Genom att skydda och restaurera myrmarker bidrar vi också till att stärka myrnaturens mångfald, begränsa klimatförändringen och förbättra vattendragens tillstånd.

Myrarna hör till de livsmiljöer som försämrats allra mest, och artrikedomen på myrarna fortsätter att minska. I myrmarkerna lever 120 hotade arter, bland fåglarna kan nämnas till exempel ripa och brushane, bland växterna kärrknipprot och myrbräcka och bland fjärilarna gungflytrågspinnare och

Brushane.
Brushane. © Arto Juvonen

Ungefär hälften av naturtyperna på myrarna är hotade i hela landet. Den viktigaste orsaken till att myrarnas naturtyper hotas är skogsdikning: över hälften av myrarealen i Finland har utdikats för skogsodling. Nydikningen har i praktiken upphört, men myrarna fortsätter att torka ut.

Myrar som är i naturtillstånd kan binda och lagra betydande mängder kol. När dikade myrar restaureras återställs myrens naturliga vattenhushållning och växtlighet, vilket gör myrarna till effektiva kolsänkor. Restaureringar bidrar dessutom till att minska avrinningen av övergödande näringsämnen från myrar till vattendrag, och de bidrar också till att jämna ut översvämningar.

Målet med programmet är att skydda ca 20 000 hektar myrmark under denna regeringsperiod. Skyddet är frivilligt och markägarna får ersättning för det. NTM-centralernas personal förhandlar med markägarna om skyddet. Förhandlingar inleds om de objekt som i kartläggningar har konstaterats vara värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden.

Myr
© Markku Ala-Korpela

Målet med programmet är att under innevarande regeringsperiod restaurera 12 000 hektar myrar. Restaurering börjars vid skyddsområdenaAvsikten är samtidigt att tillsammans med markägarna restaurera nydikade kärr som omger och torkar ut skyddsområdena, antingen genom att lägga igen dikena eller genom att leda vattnet tillbaka till odikad myrmark.

När det gäller dikade myrar utanför skyddsområdena kommer man att utreda vilka områden som är värdefullast med tanke på den biologiska mångfalden. Därefter förs det förhandlingar med markägarna om restaurering av områdena.

Forststyrelsens naturtjänster restaurerar myrar som ligger i eller invid skyddsområdena. NTM-centralerna genomför projekt för restaurering av vattendrag i samarbete med Finlands skogscentral.

Restaurering av fågelvatten och våtmarker

Det är viktigt att restaurera våtmarker och fågelvatten för att vi ska kunna skydda våra hotade vadarfåglar och sjöfåglar. Hälften av sjöfåglarna på våtmarkerna är hotade, och den största orsaken till detta är att våtmarkerna övergöds och växter igen.

Restaurering av fågelvatten och våtmarker hjälper många hotade fågelarter och fågelarter som är på tillbakagång, såsom brunand, årta, sothöna och många vadare. I och med restaureringarna förbättras också livsbetingelserna för ett stort antal hotade växter och insekter på våtmarkerna.

Brunand.
Brunand. © Arto Juvonen

Största delen av de betydande våtmarkerna och fågelvattnen har redan skyddats eller ligger på statlig mark. Målet med programmet för att förbättra livsmiljöerna är att under innevarande regeringsperiod restaurera 80 av dessa objekt med inriktning på de objekt som är värdefullast och i störst behov av restaurering i brådskande ordning. Olika restaureringsmetoder kan tillämpas på olika objekt: röjning, muddring, slåtter, höjning av vattennivån, jakt på små rovdjur och reduktionsfiske.

Restaureringsåtgärderna riktas i första hand till de områden som är särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet och som ingår i nätverket Natura 2000. Dessa områden innehåller de viktigaste fågelvattnen och våtmarkerna.

Finlands miljöcentral utreder vilken prioritetsordning som ska iakttas vid restaureringen av fågelvatten och våtmarker och utarbetar en handledning som närings-, trafik- och miljöcentralerna och Forststyrelsen kan använda som stöd i arbetet.

Skötsel av vårdbiotoper

Vårdbiotoper, dvs. kulturpåverkade miljöer, hör till den del av vår natur som är väldigt utsatt. Naturbetesmarker och ängar är vårdbiotoper som behöver kontinuerlig skötsel för att inte växa igen.

När vi tar hand om vårdbiotoperna hjälper vi samtidigt alla de hotade arter som lever där. Speciellt bland växter och insekter finns många hotade arter, såsom låsbräken, fältgentiana, mnemosynefjäril och väddnätfjäril samt brämdyngbagge, som är beroende av naturbeten. Genom att sköta ängar och torrängar tryggar vi också matproduktionen, för de är viktiga livsmiljöer för pollinerande insekter.

Fältgentiana.
Fältgentiana. © Markus Sirkka

I Finland finns det i dag ca 30 000 hektar vårdbiotoper som utgör betesmark eller omfattas av annan vård. Målet med Helmi-programmet är att under innevarande regeringsperiod restaurera 15 000 hektar vårdbiotoper.

Skötsel- och restaureringsinsatserna inleds i områden som hör till nätverket Natura 2000. Just nu pågår arbete med att kartlägga tillståndet hos vårdbiotoperna i Finland och fastställa vilka objekt som har den mest värdefulla naturen. Kartläggningen avgör hur skötseln och restaureringsinsatserna ska riktas.

Mer information:

Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Aulikki Alanen, miljöråd, tfn 0295 250 333, aulikki.alanen@ym.fi (restaurering av myrar, naturtyper)

Tapio Heikkilä, miljöråd, tfn 0295 250 166, tapio.heikkila@ym.fi (vårdbiotoper)

Esko Hyvärinen, miljöråd, tfn 0295 250 094, esko.o.hyvarinen@ym.fi (hotade arter)

Publicerad 10.5.2019 kl. 13.38, uppdaterad 14.11.2019 kl. 8.15
  • FI
  •  
  • SV