Spetsprojekt för vatten- och havsvård som finansieras av miljöministeriet

Inom ramen för spetsprojektet har hittills finansierats sammanlagt 30 projekt under åren 2016, 2017 och 2018. Rapporterna från avslutade projekt, samt sammanfattningarna från dessa, hittas från de finskspråkiga sidorna. Mer information och länkar till projektens egna sidor:

Vattenvård inom jordbruket

Hantering av dagvatten

Restaurering av sjöar, åar och älvar

Samordning av målen för vattenvården och skyddet mot översvämningar

Behandling av avloppsvatten

Samarbete och kommunikation inom vattenvården

Belastningen av skadliga ämnen på vattendrag

Ekonomiskt lönande reduktionsfiske

Hantering av vattenhushållningen i avrinningsområden till kustälvar

Vattenskydd inom skogsbruket

Vattenvård inom jordbruket

Projektet LOHKO II

Detta projekt tar fram skiftesspecifik information för jordbrukare, följer upp vattenkvaliteten i målområdena, preciserar näringsbelastningsmodellen och tar fram information om vattenskyddsåtgärdernas ekonomiska konsekvenser.

Strukturkalkningens inverkan på fosforbelastningen i Pakkalanjärvi

I projektet undersöks vilken inverkan strukturkalkning har på åkermarkens och avrinningsvattnens kvalitet. Utöver att man följer upp strukturkalkningens inverkan skapas det också en verksamhetsmodell för strukturkalkning. Det tas därtill fram en forskningsrapport som bedömer vilken inverkan kalkningen har. Projektet genomförs av föreningen Pakkalanjärven suojeluyhdistys i samarbete med Finlands miljöcentral.

Restaurering och vård av strömvatten som förändrats i samband med torrläggning (KURVI)

Målet med projektet är att främja metoder för naturenlig vattenbyggnad inom vatten- och havsvården i enlighet med strategin för skydd och restaurering av små vattendrag. I projektet planeras och genomförs en restaurering av Kumianoja, som ligger i Hämeenkoski. Som referensobjekt följer man med den hydromorfologiska och ekologiska inverkan av restaureringen av Myllypuro i Noux, som restaurerades vid millennieskiftet. I projektet utnyttjas dessutom exempel från Finlands miljöcentrals tidigare projekt i samband med att det görs en bedömning av behovet av vårdåtgärder när det gäller fiskeriekonomiska restaureringar och naturenliga grundtorrläggningar.

Användning av biopolymerer vid behandling av vatten och återvinning av näringsämnen (BioP)

Målet med BioP-projektet är att utnyttja biopolymerer i behandlingen av vatten inom jordbruket och undersöka på vilket sätt de biprodukter som uppstår i behandlingen kan tas till vara som gödselmedel och att därmed stödja återvinningen av näringsämnen och en bättre vattenstatus.

Hantering av dagvatten

Uppnående av god vattenstatus i avrinningsområdet till Tourujoki i Jyväskylä

Projektet för att förbättra vattenstatusen i Tourujoki och dess avrinningsområde samlar olika projekt som strävar efter att hitta nya lösningar på hanteringen av dagvatten och bättre vattenstatus med hjälp av grön infrastruktur. Till dessa projekt hör bl.a. olika försök med fördröjning av dagvatten med hjälp av metoder för naturenlig vattenbyggnad och planering av själva restaureringen av Tourujoki. Målet är att ta fram nya metoder som förbättrar vattenkvaliteten och ökar trivseln i stadsmiljön i form av grön infrastruktur.

Bättre vattenkvalitet i städernas vattendrag

Helsingfors stads och Esbo stads gemensamma projekt för städernas vattendrag har som huvudsakligt syfte att förbättra vattenkvaliteten i Månsasbäcken och Björnviken. Avsikten är att rena det dagvatten som leds till de båda vattendragen på naturlig väg innan det hamnar i större vattendrag.

Vattenskyddsprojekt i anslutning till Zatelliitti i Kempele

I projektet bildas en helhet av våtmarker för att dagvatten och avrinningsvatten från jord- och skogsbruket ska kunna renas. Dessa våtmarker finns alldeles invid en koncentration av nya kommersiella tjänster och den livligt trafikerade riksvägen E8/4. Projektets konsekvenser utreds genom uppföljningar av vattenkvaliteten och av den belastning i form av mikroplaster som trafiken på riksvägen orsakar.

Kostnadseffektiv hantering av dagvatten med hybridlösningar

Genom projektet effektiviseras hanteringen av dagvatten i centrum av Lahtis och dagvattenbelastningen i Vesijärvi minskas. I projektet utnyttjas nya naturenliga metoder, och projektet utgör också en miljö för produktutveckling för lösningar för hantering av dagvatten och återvinning av näringsämnen.

Restaurering av sjöar, åar och älvar

PyhäVesi

Samprojektet för restaurering av två centrala inlandsvattnen i Finland, Vesijärvi i Lahtis och Pyhäjärvi i Säkylä, innebär helhetsbetonade vattenvårdsåtgärder både i avrinningsområdena och i sjöarna. Projektet tar fram ny information om åtgärdernas genomslag och främjar nya innovationer som stöder vattenvården.

Projektet för samarbete kring tillvaratagandet av näringsämnen (SAAVI)

Det huvudsakliga syftet med SAAVI-projektet är att förbättra vattenstatusen i Saarijärvi, som ingår i ett Natura 2000-område, genom att effektivare ta till vara och återvinna näringsämnen och förbättra sjöns karaktär av våtmark genom att genomföra slåtter och ta till vara näringsämnena i slåttermaterialet. Metoderna för vård av sjön utvecklas genom att man samordnar olika användningsändamål och engagerar lokalinvånare så att de kan fortsätta vattenvårdsarbetet efter att projektet avslutats.

Littois träsk

Inom projektet genomförs en kemikaliebehandling av träsket för att den övergödning som internbelastningen medför ska kunna stoppas. Efter behandlingen utreds hur den nya balansen kan upprätthållas permanent genom att man utgår från försök och eftervården efter liknande behandlingar i andra övergödda och grunda sjöar.

Restaurering av sjöar och återvinning av näringsämnen genom att internbelastningen utnyttjas – en ny metod för rengöring av bottenvatten

I projektet tillämpas en ny metod för restaurering av övergödda sjöar, där det näringsrika och syrefattiga bottenvatten som ligger i fördjupningar i sjön pumpas till ett näringsfilter på stranden och leds tillbaka till sjön genom ett våtmarksområde. Kymijärvi i Lahtis är föremål för forskningen. Under projektets gång följer man upp restaureringens inverkan på näringsdynamiken och övergödningen i sjön.

Samordning av målen för vattenvården och skyddet mot översvämningar

VIIVYTYS – Samordning av vattenvården och skyddet mot översvämningar i Kalajoki vattendragsområde så att dessa stöder varandra

Målet med projektet är att återställa den naturliga fördröjningen i vattendragen i avrinningsområdet och på så sätt främja målen för både vattenvården och skyddet mot översvämningar och att med hjälp av våtmarker öka den biologiska mångfalden i områden där arterna och naturvärdena har utarmats.

Bättre vattenkvalitet och skydd mot översvämningar i Sirppujoki

I projektet söker man efter lösningar för skydd mot översvämningar och för tryggande av vattenkvaliteten i sura sulfatjordar. I Sirppujoki, som mynnar ut i en råvattenkälla, är bl.a. dessa metoder aktuella: pilotförsök med rening med biokol, anpassningsmetoder för en lösning som tillfredsställer olika parter när det gäller skydd mot översvämningar, effektivare reglerad täckdikning och ökat kunnande om problematiken kring sura sulfatjordar.

Behandling av avloppsvatten

Tillvaratagande och cirkulation av näringsämnen med hjälp av algbiomassa – LeväRaki

Projektts mål är att med hjälp av algbiomassa effektivare kunna ta till vara näringsämnen i avloppsvatten av olika slag och att minska näringsbelastningen i recipienter. Dessutom utreds på vilket sätt de näringsämnen som binds i algbiomassa kan materialåtervinnas som gödselmedel.

Samarbete och kommunikation inom vattenvården

Samarbete ger bättre vattenstatus i vattendragen i Ikalistrakten

I projektet inrättas en frivillig vattenvårdsorganisation och i samarbete med lokala aktörer utarbetas ett konkret handlingsprogram för vattenvården i Ikalistrakten.

Budskapet når fram – god ekologisk status  i Vanda ås avrinningsområde, en naturpärla i Södra Finland

Projektet främjar med hjälp av information förankringen av åtgärdsprogrammet för Vanda å 2017–2027 och åtgärder som förbättrar vattenstatusen. I informationsgången tillämpas olika metoder, allt från information i sociala medier till utflykter och undersökande inlärning i skolor.

Vatteninformation ger effekter

Projektet Vatteninformation bidrar till att genomföra en mångfacetterad bred vattenvision för Idensalmivattenväg som tagits fram på interaktivt sätt (www.vesivisio.fi). Projektet ska genom samordning och information öka en hållbar vattenanvändning och vattenvårdens effekter enligt gemensamma mål och åtgärder.

Lions för rent vatten

Finlands Lionsförbund och dess över 20 000 medlemmar ska under åren 2018 - 2020 genomföra regeringens spetsprojekt Lions för rent vatten, ett projekt som finansieras av miljöministeriet. Inom projektet gör deltagarna tillsammans med det övriga samhället framtidens vattengärningar och bildar världens första nätverk av vattenlejon, där lions och leos i olika åldrar utmanas att arbeta tillsammans för framtiden.

Nätverket Vesistökunnostusverkosto i Egentliga Finland

Egentliga Finlands Vesistökunnostusverkosto samlar ihop områdets frivilliga aktörer, expertis och material. Målet är att skapa ett aktivt nätverk som hjälper frivilliga aktörer och föreningar att finna varandra och dela erfarenheter och kunskaper om vattenskyddet.

VESY-Finland, nätverksprojekt för vattenskydd

Projektet ska fortsätta de regionala vattenskyddsföreningarnas framgångssaga och utveckla samarbetet inom vatten- och miljöskyddet samt miljövården. Målet är att få hela Finland med i vattenskyddsföreningarnas verksamhet och inrätta nya regionala föreningar och utvidga de gamla föreningarnas verksamhetsområde. På detta sätt vill man svara på vattenskyddets utmaningar som kräver konkret och effektiv organisering av verksamheten på lokal nivå.

Effektivare vattenvård genom nätverk

Projektet ska utveckla vattenvårdsnätverk i landskapen, aktivera och stödja vattenområdesspecifika vattenvårdsnätverk samt utveckla tjänsten Vesistökunnostajan karttapalvelu (Karttjänst för vattensanerare) för att användas av nätverksaktörer som verktyg och informationskanal. Projektet tillämpar Norra Österbottens vattenvårdsnätverks verksamhetsmodell i Nylands område.

Belastningen av skadliga ämnen på vattendrag

Bedömning av miljörisker som orsakas av nya biologiskt nedbrytbara plastmaterial i Östersjöns marina miljö

Projektet ska skapa en allmän bild av den nuvarande och framtida användningen av biobaserade och biologiskt nedbrytbara material i Finlands dagligvaruhandel och industri. Projektet tar dessutom fram information för myndigheter, konsumenter och partnerföretag om de biologiskt nedbrytbara materialens verkliga nedbrytningshastighet i havsmiljön.

Ekonomiskt lönande reduktionsfiske 

Ekonomiskt lönande reduktionsfiske

Pilotförsök och förankring av en ekonomiskt lönande modell för reduktionsfiske (TANAKKA)

Projektet ska göra reduktionsfisket till en lönande och viktig metod för vattenvården. Projektet ska förankra Pyhäjärviinstitutets ekonomiskt lönande modell för reduktionsfiske på riksnivå. Modellen ska också testas i praktiken

 Hantering av vattenhushållningen i avrinningsområden till kustälvar 

Vattenskyddet 4K (belastningen under kontroll med konkreta åtgärder)

Projektet siktar till god ekologisk status i insjöar. Projektet startas i avrinningsområdena till Ingå å och Sjundeå å i Västra Nyland. Projektet går ut på vattenskyddsarbete tillsammans med markägare: det ska anläggas våtmarker, restaureras myrmaker och återställas utbyggda fåror i naturtillstånd. Med hjälp av den breda uppsättningen åtgärder siktar man till att öka fördröjning av vatten i avrinningsområdena.

Projektet Raseborgs å

Syftet med projektet är att påtagligt minska den näringsbelastning som rinner från avrinningsområdet till Raseborgs å till Finska viken. Områdets jordbrukare ska få hjälp med att genomföra vattenskyddsåtgärder, till exempel att anlägga våtmarker. Projektet bidrar också till nya näringsbelastningsminskande metoder i projektområdet och skapar ett underlag för ett långsiktigare ”vattenvänligt” jordbruk.

Vattenskydd inom skogsbruket 

Naturlig metod för behandling av avrinnings- och markvatten i skogsförnyelsearealer i sura sulfatjordar - HaSuMetsä

Projektet främjar vattenskyddet och bördigheten i sura sulfatjordar genom pilotförsök som handlar om en naturlig på askans neutraliserande effekt baserad metod för att hantera surhetsgraden i samband med bearbetning av sulfidhaltig mark. En ny verksamhetsmodell som samordnar målen för vattenskyddet och skogsodlingen främjar också användningen av ved- och torvaska som fås nära. Genom att återvinna aska som skogsgödsel kan man ersätta konstgödsel, öka trädtillväxten och minska sura utsläpp i vattendrag.

Träbaserade nya material effektiviserar vattenskydd och -saneringar inom skogsbruket (PuuMaVesi)

Projektet studerar effekten av en ny biologisk träbaserad vattenskyddsmetod i flera skogsbruksområden i Mellersta Finland och i Södra Karelen. Samma metod kan i fortsättningen också tillämpas på jordbrukets, dag- och avloppsvattnets, torvproduktionens och gruvindustrins vattenrening, på vattensaneringar, restaurering av levnadsmiljöer av vatten- och strandnaturkaraktär samt på restaureringar inom kräft- och fiskerihushållningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad 11.1.2018 kl. 15.35, uppdaterad 12.4.2019 kl. 14.52
  • FI
  •  
  • SV