Internationellt samarbete och EU-frågor – vattenvård

Finland arbetar för att främja vattenvården och tryggandet av vattenresurserna både regionalt och globalt och i bilateralt samarbete mellan stater.

EU:s vattenstrategi (Blueprint)

EU-kommissionen offentliggjorde 2012 en strategi för att skydda Europas vattenresurser (Blueprint). Vattenstrategin grundar sig på en omfattande analys av vattnets status, vattenvårdsplanerna i de olika länderna och tillämpligheten i EU:s vattenlagstiftning. Den centrala slutsatsen i vattenstrategin är att det inte behövs ny lagstiftning om vattenfrågor men att verkställandet av lagstiftningen måste förbättras. Ansvaret hos de olika sektorerna och deras finansieringssystem ska utvecklas så att det stöder målsättningarna för vattenvården.
Vattenstrategin innehåller många åtgärder för att förbättra vatteneffektiviteten och spara vatten.

Vattenräkenskaperna ska utvecklas så att man får bättre kunskap om tillgången till och användningen av vatten och organismernas behov också i förändrade klimatförhållanden. Man föreslår också att målsättningar ska anges för vatteneffektiviteten. I vattenstrategin framhålls vikten av att förbättra den gröna infrastrukturen.

Vattenstrategin har en stark internationell dimension. Det brådskar att tillgripa åtgärder som leder till förnuftig hantering och skydd av vattenresurserna eftersom vattenresurserna snart blir den mest efterfrågade naturresursen. Finland har framhållit vikten av gränsvattenavtal för en hållbar användning och skydd av vattenresurserna.

Det är viktigt att vattenstrategin tjänar lagstiftningen och en bättre hantering av i synnerhet vatten- och havsvården samt översvämningsriskerna. Också de geografiska och regionala skillnaderna i Europa måste beaktas.

I Finland ansvarar ministerierna gemensamt för verkställandet av vattenstrategin. Många olika utvecklingsbehov som gäller verkställandet kan beaktas i planeringen av vattenvården och som en del av olika utvecklingsprojekt. Viktiga utvecklingsobjekt är minskning av eutrofieringen och åtgärder som berör skadliga ämnen, miljöflöden, iståndsättningar, anpassning till klimatförändringen och förbättrad effektivitet i vattenanvändningen. Det är viktigt med god samordning av vatten- och havsvårdsåtgärderna och de åtgärder som vidtas för att hantera översvämningsrisker i hela avrinningsområden.

Gränsvattensamarbete i FN

Ungefär 40 % av jordens befolkning lever i gränsöverskridande avrinningsområden. I takt med att vattenresurserna minskar blir det allt viktigare att avtala om samarbete kring gränsvattendragen för att förbättra säkerheten.

Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) ställer i gränsvattenkonventionen från 1992 upp ramarna för det regionala samarbetet kring gränsvattendrag. Målet med konventionen är att förebygga, begränsa och minska sådan förorening av vatten som har, eller kan ha, gränsöverskridande inverkan. Också FN-länder utanför FN/ECE kan ansluta sig till konventionen tack vare en ändring som trädde i kraft i februari 2013 och som gjort att konventionen blivit en global konvention om gränsvattensamarbete. FN/ECE:s konvention har i betydande grad främjat skyddet av gränsvattendrag och samarbetet mellan avtalsparterna. Konventionen har lett till minskade konflikter och ökad säkerhet och främjat ett hållbart nyttjande av vattenresurserna. Konventionen har också haft global betydelse i och med att den främjat gränsvattensamarbete.

FN:s konvention om icke-sjöfartsanvändning av internationella vattenvägar (1997), som Finland i tiden tog initiativ till, skapar också ramar för det gränsöverskridande samarbetet kring gränsvattendrag. Konventionen träder i kraft den 17 augusti 2014 efter att 35 länder har ratificerat den. Genom konventionen främjas ett rättvist och rimligt nyttjande av gränsvattendrag, och ekosystemen i de internationella vattendagen skyddas.

Den ändring av FN/ECE:s gränsvattenkonvention som trädde i kraft 2013 och FN:s konvention om internationella vattenvägar, som träder i kraft i augusti, kompletterar varandra. Finland har främjat ikraftsättandet och verkställandet av de båda konventionerna för att det ska skapas internationella ramar för gränsvattensamarbetet. Dessa globala konventioner bildar grunden för regionala samarbetsmekanismer eller för inrättandet av gränsvattendragskommissioner.

I anslutning till FN/ECE:s gränsvattenkonvention undertecknades 1999 ett protokoll om vatten och hälsa. Protokollet trädde i kraft 2005. Dess målsättning är att främja skyddet av hälsa och välmående enligt principen för hållbar utveckling genom att utveckla användningen, vården och skyddet av vattendrag samt genom att förebygga, begränsa och minska sjukdomar som förorsakas av vatten.

Gränsvattensamarbete med Sverige, Norge och Ryssland

Finland har ett flertal gemensamma gränsvattenområden med Sverige, Norge och Ryssland. Gränsvattensamarbetet med våra grannländer baserar sig på statsfördrag. År 1965 slöts ett avtal om gränsvattensamarbete med Ryssland, år 1981 med Norge och år 1971 med Sverige.

Enligt Europeiska unionens ramdirektiv för vattenpolitiken har Finland två internationella vattenförvaltningsområden: ett område bestående av Torneälven-Muonioälven tillsammans med Sverige och vattendragen som mynnar ut i Ishavet (Tana älv, Nejdenälven och Pasvik älv) tillsammans med Norge. Gränsvattendragsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland omfattar alla vattenområden som överskrider Finlands östgräns. Samarbetet sköts av en finsk-rysk kommission för utnyttjandet av gränsvattendragen.

Globalt samarbete kring vattenfrågor

Finland arbetar för att tryggt och rent dricksvatten samt sanitet ska ses som mänskliga rättigheter. För att öka vattensäkerheten arbetar Finland för att konventioner om globalt gränsvattensamarbete ska träda i kraft och genomföras i olika forum. Finland främjar utarbetandet av planer för hantering av vattenresurser som syftar till att säkerställa hållbar användning av vattenresurser och skydd av ekosystemen.

Finland har utarbetat en egen internationell strategi för vattensektorn. Dess mål är ökat internationellt samarbete och större genomslagskraft för finländska aktörer inom vattensektorn.

Ytterligare information

Konsultativ tjänsteman Antton Keto, tfn 050 431 9289, fornamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 23.6.2014 kl. 16.00, uppdaterad 11.10.2016 kl. 10.02